Redan på håll så uppfattar man ett plåtslammer som skulle kunna härröra från ett plåtslageri. När man slutligen kommer fram till bron och plåtslamret har tagit än högre nivå så får man då äntligen svar på vad som orsakar detta inferno. 

På den fina gallerdurken har man placerat plåtar utmed ena halvan av bron, i akt och mening för att erbjuda cyklister och barnvagnar en jämn och behaglig bropassage. Problemet är bara att dessa plåtar inte är tillräckligt förankrade och utan dämpande material mellan dessa och gallerdurken så har man lyckats skapa en slagverksorkester med en konstant ljudkuliss, i all den stund som folket trampar på över bron. 

Hur tänkte man här egentligen? Se nu till att åtgärda problemet så vi fortsatt kan få njuta av bruset från forsen istället för plåtslageriet, när vi promenerar igenom den annars så stillsamma miljön.