I vissa fall är ryktet välförtjänt. Tre regelområden där förenklingar avsevärt hade förbättrat situationen för landets företag är riksintressen, kravnivåer för nybyggnation och ombyggnadsbegreppet.

Regleringar bör vara enkla och ha ett tydligt syfte. Men riksintressena är många och avgränsningarna otydliga. I kombination med att riksintressen i regel har företräde framför andra intressen skapar det ett Moment 22 för nybyggnationer.

Har ett projekt tagit sig förbi alla riksintressen väntar mer regelkrångel, bland annat beroende på hur stort nybygget är. Antal badrum, storleken på enskilda rum - allting regleras. När det gäller större lägenheter, över 55kvm, är dessa regler huvudsakligen överflödiga och reflekterar en marknad och demografi som för länge sedan förändrats. Att ta bort kravnivå tre, som avser större lägenheter, skulle väsentligt förenkla för byggherrar och boende att kunna utforma bostäder efter sina egna behov.

Vill man sedan bygga om sin bostad uppstår nya problem, eftersom ombyggnadsbegreppet och gränsdragningen mellan olika krav är otydligt definierade. Detta trots att den statliga utredning som tillsattes om just detta redan 2019 föreslog att ombyggnadsbegreppet helt borde slopas.

Detta är bara tre exempel – fler finns i Näringslivets Regelnämnds rapport Näringslivets förslag till regelförbättringar i Sverige år 2022-2026. För att få en fungerande och dynamisk bygg- och fastighetsmarknad måste regelverken reformeras och förbättras. På så vis blir det enklare för företag att kunna bygga, och enklare för befolkningen att hitta bostäder som är ändamålsenliga. Sverige förtjänar fler och bättre bostäder.