Meningsskiljaktigheter finns alltid där det finns människor, men en sund organisation måste ha förmågan att hantera sådant. Turbulensen inom IFK verkar tyvärr närmast blivit ett kroniskt tillstånd. Det tycks inte spela någon roll vilka som sitter i styrelsen, vem som är klubbdirektör eller marknadschef. Eländet bara fortsätter och fortsätter och man kan nästan tro att det finns ett uns av sanning i uttrycket: ”det sitter i väggarna”, det vill säga att en nedärvd kultur och nedärvda värderingar ligger som ett tyngdtäcke över hela organisationen.
Genom laganda, utveckling och ödmjukhet skapar vi vinnare – på och utanför planen. Detta är saxat ur IFK:s värdegrund och jag antar att detta är tänkt att genomsyra hela IFK:s organisation. Fina ord på ett papper som inte tycks äga så mycket giltighet i dagens IFK. Man kan även kalla det floskler. Det är så tråkigt att se att medarbetare inom organisationen tycks dra åt olika håll. Det kan ju i alla fall inte vara målen med verksamheten man är oense om. Ett slagkraftigt fotbollslag, fulla läktare och fina arrangemang tror jag är en målbild som alla delar. Det som återstår är i så fall vägen dit. I den situation IFK numera befinner sig i finns inte tid med en massa gnissel kring hur klubben ska skötas. Alla som följer IFK kan se att förening befinner sig på ett sluttande plan, eller kanske till och med fritt fall skulle vissa säga.