Oavsett vilken kommun, regering och partifärg så ser man vad resultatet blir av allehanda omprioriteringar, effektivitetslösningar och inte minst nedskärningar inom skolan.
Jag har tidigare skrivit om mina erfarenheter av skolan och vad konsekvenserna blir om politiker ska sitta och prioritera bort det viktigaste vi har, det vill säga eleverna.
Jag skulle kunna sträcka mig till att säga "vad var det jag sa" och vad värre är, det kommer bli ännu värre om några år när resultatet av Norrköpings kommun så kallade stålbad blir synligt.
Nu över till det viktigaste. Ni politiker inom Norrköpings kommun och utbildningsnämnd, som uppenbarligen sitter inne med kunskaper vida överträffade mina, hur tänker ni framåt? Lägger ni över ansvaret, i vanlig ordning, på rektorer och pedagoger? I sådant fall blir liknelsen ungefär som att be snickaren spika upp en vägg när det bara finns en tumstock i verktygslådan.
Svara gärna tydligt och begripligt till mig som uppenbarligen inte besitter de rätta kunskaperna, vilka prioriteringar ska rektorerna göra utan att bryta mot skollagen? Hur ska elever med olika former av problematik få det stöd de har rätt till enligt skollagen när elevassistenter, speciallärare, resurspedagoger och övriga stödpersoner i en allt snabbare takt anses överflödiga?
Allehanda forskning har med all önskvärd tydlighet i åratal visat på vikten av en trygg skolmiljö där alla elever får möjlighet till en god kunskapsinhämtning utifrån där man befinner sig. Får de det inom Norrköpings kommun? Om inte, varför? Vad är då planen framåt?
Upplysningsvis kan jag säga att ni styrande inom kommun och utbildningsnämnd har det yttersta ansvaret men ni varken kan, vill eller orkar ta detta ansvar. Bättre att skylla på någon annan. Ser man till allehanda projekt inom kommunen för att inte tala om avgångsvederlag till höger och vänster så tycks det i alla fall inte saknas pengar. Så varför är då skolan bevisligen underprioriterad?
Nu politiker och tjänstemän med beslutanderätt för skolan är det dags att komma fram ur garderoben och se verkligheten som rektorer och övrig skolpersonal möter varje dag. Omprioritera och effektivisera hur mycket ni önskar och vill men inte på skolan! Varför inte ha ambitionen till att bli Sveriges bästa skolkommun? Det är kanske för dyrt och långsökt?