Ökad administration kommunernas problem

När man som medborgare läser och ser på media blir man verkligen orolig när det gäller politiskt ledarskap.

Kostnadsökningarna för ökad administration inom kommunerna under 2015—2020 har satt kommunerna i ett ekonomiskt problem som den nya ledningen måste rätta till, skriver signaturen Orolig medborgare. Genrebild.

Kostnadsökningarna för ökad administration inom kommunerna under 2015—2020 har satt kommunerna i ett ekonomiskt problem som den nya ledningen måste rätta till, skriver signaturen Orolig medborgare. Genrebild.

Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT

Insändare2023-05-17 09:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När politiska företrädare och fackförbund skriker om mer resurser har den Socialdemokratiska regeringen inte kunnat hålla emot utan ”tilldelat” miljardbelopp till våra kommuner. Vart tog pengarna vägen Om man följer pengarna ser man att politikerna satsat stora resurser på exempelvis skolan. Vad har resultatet blivit? Man ser ju inga radikala skillnader i betyg ellerfärre elever per lärare. 

Det man inte nämner är att minst 60 procent har satsats på administrativa tjänster som statistiker, ekonomer, kommunikatörer, mellanchefer med mera och betydligt mindre på de elevnära tjänsterna. Detta enligt Norrköpings kommuns egna uppgifter. De totala kostnaderna har då självklart, ökat vilket givit en ökning av skolpengen med fem till tio procent per år. Denna administrativa kostnadsökning har verkligen gynnat och radikalt ökat friskolornas vinster. Samma politiker som tidigare skrikigt efter mer pengar, ondgör sig nu över vinsterna i friskolorna.

Exempelvis Engelska skolan har 40 procent administrationskostnader medan kommunerna har cirka 60 procent.

Nu när det är dåliga tider och alla kommuner måste minska sina kostnader, indikerar vissa kommuner neddragningar av fritids och elev assistenter. Argumentet är minskat elevunderlag. Tyvärr är kommunerna styrda av tjänstemän som inte verkar vilja minska på sin ”egen” administrativa organisation. Kostnadsökningarna för ökad administration inom kommunerna under 2015—2020 har satt kommunerna i ett ekonomiskt problem som den nya ledningen måste rätta till. När det gäller Norrköping var under de sista åren de styrande mycket medvetna av problemet men klarade inte av att rätta till detta på grund av långsamhet och ineffektivitet.

Det privata näringslivet effektiviserar sina administrativa kostnader för att kunna utveckla den operativa verksamheten, nu senast Volvo Cars. När tänker de politisk styrda verksamheterna anamma den filosofin? Linköping verkar ha börjat med Leanlink inom vård och omsorg. Är detta ett effektivare sätt att styra politisk verksamhet? Vilka vågar följa efter om det är effektivare?