Om vederbörande har problem med balans och nedsatt rörelseförmåga krävs rullstol för att ta sig in till passmyndigheten i Norrköping. Efter att ha fått en bokad tid 5 augusti ringer jag receptionen för att få låna en besöksrullstol. Vi har inga rullstol här blir svaret från receptionen. Vad göra? Jag kontaktar hemtjänsten för att få hyra en rullstol för detta entimmesbesök.
Svaret blir negativt – inga rullstolar finns för utlån under så kort tid. Jakten på rullstol börjar – otaliga telefonsamtal till inblandade vård- och omsorgsinstitutioner görs och med samma resultat. Varken sjukhus eller vårdcentral kan låna ut en rullstol! Handläggaren på Hemtjänsten pratar med några av sin personal. Då nämner en att en gammal dam kan låna ut sin hopfällbara rullstol. Denna uppenbarelse sker bara en timme innan det bokade besöket hos Polisen och därmed räddas ärendet.
Det sker även ledsagning – både i hemmet och hos Polisen – med hjälp av hemtjänstpersonal. Väl hos myndigheten visar det sig att båsen är för trånga för en rullstolsburen person som skall fotograferas. Som tur är har Polisen en kamera och det blir ett foto. Sedan är det nästa steg – när den nya ID-handlingen är klar skall vederbörande person fysiskt inställa sig, då uppstår nästa problemkedja. För att hämta sitt ID-kort måste en person först beviljas ledsagning, sedan skall det utredas om personen kan få färdtjänst på grund av sitt handikapp. Således är det en massa byråkrati som sätts igång bara för att få en giltig ID-handling.
Utan ett giltigt ID-kort blir personen ”obefintlig” dvs kan ej styrka sin identitet och därmed ej kunna hämta ut paket eller kunna rösta i kommande val. Vet Polisen i Norrköping till denna byråkrati i Kommunen?