Majoriteten i Valdemarsviks kommun består numer av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Landsbygdspartiet oberoende och Kristdemokraterna. Inget av ovanstående partier har hittills drivit sina hjärtefrågor.

Moderaterna gick till val på att få ordning på ekonomin, i stället har de tvingats välja att underfinansiera budgeten för 2024 med att ta ur reserverna. Om inget drastiskt görs så blir 2024 ett ohållbart år. Inga väsentliga beslut har ju fattats.

Landsbygdspartiet gick till val på bland annat centralt vårdboende och har sedan dess svängt 180 grader. De arbetar nu för vårdboende på Vammarhöjden. De har drivit på beslut om nedläggning av Gusums äldreboende. Landsbygdspartiets företrädare hävdar i en artikel i NT att man sparar 14 miljoner kronor på detta.

Kostnaden för att driva boendet är drygt nio miljoner kronor - kostnaden flyttas till Ringgården - så det man sparar är hyran på drygt en miljon kronor. Matematik som är svår att förstå.

Ur ekonomisk synvinkel så rusar underskotten utan att något av de styrande partierna bemödar sig om att ta tag i problemen, trots att de under tiden de satt i opposition torgfört att personalorganisationen är för stor, vilket också den avgående kommundirektören påpekat i en NT artikel.

Alla partier oavsett färg och tidigare tankar, är nu överens om projekt Vammarhöjden, trots att det har kommit klara eniga tankar från näringslivet om hur viktigt det är med att få till en ”trigger” i centrum som en vårdcentral och ett äldreboende skulle kunna vara. 

Såväl Finspång som Gamleby har valt det som skattebetalarna och näringarna vill ha. Men inte Valdemarsvik. Några få ärliga politiker har valt att hoppa av Landsbygdspartiet och blivit vildar, sannolikt delvis på grund av Vammarhöjden med mera.

De nya politikerna i Valdemarsvik har glömt väljarna och vallöftena och går istället de utbytta politikerna till mötes. Är det så man sköter kommunalpolitik, att inte förändra något trots valutgången?

Ju mer man gräver, ju fler tveksamheter dyker upp.

Det känns som att det är mer av praktikanternas julafton bland politikerna i lilla Vika när det är tuffa, tydliga och djärva beslut som krävs för att trigga igång en förändring.

Att göra något, göra fel och snabbt korrigera är mycket viktigare än att inte göra något alls.

Eller som det känns just nu stoppa huvudet i sanden och inte vilja se något alls.