I söndagens Agenda framgick tydligt att nu handlar det inte bara om 400 miljarder i kreditgarantier, det vill säga att vi alla går i borgen med cirka 40 000 kronor per invånare.
Nej, nu vill man att vi alla ska ta ansvar och dela på riskerna. Hur det ska gå till ska man nu utreda, men man pratade om att antingen kommer man överens och skriver ett avtal om ett minimi-elpris för oss elkonsumenter eller så går staten (vi skattebetalare) in och betalar så att kärnkraften inte kan gå med förlust.
Eftersom man nu ändrar sig kräver vi en ny folkomröstning där vi alla får säga ja eller nej till att vi samhällsmedborgare, ska dela det finansiella ansvaret för nya kärnkraftsbyggen.
I SvD skrev en rad professorer i teknik nyligen ”Den finska reaktorn Olkiluoto 3 togs i drift i somras 14 år försenad och cirka fyra gånger dyrare än ursprungligen beräknat. I Frankrike och England har pågående reaktorbyggen också blivit kraftigt försenade med skenande kostnader. I USA har två stora byggen avbrutits på grund av höga kostnader, medan två fullföljs med omfattande förseningar och fördyringar. Som en följd av dessa projekt har en rad av de inblandade bolagen gått i konkurs. Ingenting talar för att nya kärnkraftbyggen skulle lyckas bättre i Sverige.”
Så varför satsa på gammal teknik och bygga reaktorer som man tror ska gå i 80 år? Den kärnkraft vi har idag har genomgått renoveringar med höjd säkerhet med dyra kostnader som följd, flera gånger om. Med tanke på den teknikutveckling vi haft de senaste 80 åren, vill vi inte stå för någon risk, för så som vi ser det är risken mycket stor att vi också kommer att gå med förlust. Precis som i de andra länderna som beskrivits ovan, där det blivit omfattande förseningar, fördyringar samt även konkurser.
Att man däremot någonstans i världen kan utveckla annan förnybar energiproduktion under de närmaste åren, som medför betydligt mindre både ekonomiska, miljö-, hälso- och säkerhetsmässiga risker än kärnkraften, ser vi däremot som väldigt sannolikt!