Kungliga Automobil Klubben (KAK) hade hoppats att det nya förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033 skulle utgöra en vändpunkt. Men tvärtom; enligt Trafikverkets egna beräkningar kommer kvaliteten på det svenska vägnätet att ytterligare försämras under planperioden.
Nästan åtta av tio resor sker med bil och nio av tio resor sker på väg i dagsläget. Som jämförelse kan nämnas att tåget står för cirka åtta procent. Det är alltså bilen och vägtrafiken som borde vara i fokus för diskussionen om framtidens resande.
Men i planförslaget läggs bara 243 miljarder kronor vägnätet att jämföra med de 399 miljarder som går till järnvägen. En ganska skev prioritering med andra ord. Givetvis behöver järnvägen också resurser. Då måste den totala ramen öka, vilket är också en bedömning som delas av det svenska folket.
En majoritet (75 procent) anser att samhället skall satsa mer på underhåll och utveckling av vägnätet. Bara en av fyra (25 procent) anser att det görs tillräckliga satsningar. Detta enligt en SKOP-studie som KAK låtit göra.
Mot bakgrund av detta menar KAK att det är dags för en verklighetsanpassning av infrastruktursatsningarna:
Resursramen bör förstärkas så att den matchar de behov av underhåll och investeringar som finns i transportinfrastrukturen.
Pengarna bör också följa hur svenskarna faktiskt reser och då måste vägarna prioriteras på ett tydligare sätt.
Planeringen måste utgå ifrån de prognoser som finns om ökad trafik.
Bilismen går en ljus framtid till mötes där trafiken blir allt säkrare och utsläppen minskar. I det läget måste staten svara upp och ordna med en väl fungerande infrastruktur. Det är dags att vända utvecklingen och styra in på rätt väg.