Hur tänker våra folkvalda politiker? Det politiska styret i Norrköping har lagt ner fritidsgårdar, skurit ner på lovmedel till föreningslivet och nu ska de sänka medlemsbidraget till stadens föreningar. 

Lägre medlemsbidrag drabbar ekonomiskt utsatta barn och skapar högre trösklar till föreningslivet.

Föreningslivets ideella arbete bidrar till att ge barn och unga en meningsfull fritid. Med små medel gör oavlönade ledare skillnad för sina föreningar, närområdet de verkar i och samhället i stort. Med bakgrund av det är det häpnadsväckande att se hur Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna agerar i Norrköping. 

”Borgerlig samverkan” hänvisar till att de måste få ihop sin budget, men de säger inget om sina egna prioriteringar eller konsekvenserna av regeringens politik. Tyvärr innebär det sistnämnda att kommuner och föreningar måste kämpa för att få verksamheten att gå ihop. Bristen på statligt stöd till kommunerna och föreningslivet ger sämre förutsättningar för satsningar på barn och unga. 

Norrköping lider i spåren av en hänsynslös våldsvåg. Föreningarna behöver mer stöd för sina verksamheter, och det så snart som möjligt. När det känns som mörkast, är det som allra viktigast att ge barn och ungdomar hopp om framtiden. Vi behöver konstruktiva politiker som vill bidra till detta. Inte politiker som väljer bort barnen.