Med Ostlänken frigörs kapacitet på järnvägsnätet

Lär av historien gällande Ostlänken.

Insändarskribenten skriver att det finns att lära om Ostlänken från tidigare diskussioner kring järnväg.

Insändarskribenten skriver att det finns att lära om Ostlänken från tidigare diskussioner kring järnväg.

Foto: Eva Jensen

Insändare2022-11-15 20:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På 1970-talet hade vi en järnväg mellan Eskilstuna och Södertälje som till stora delar liknar den järnväg som idag sträcker sig mellan Järna via Nyköping och ner till Norrköping.
Trafikunderlaget sviktande på grund av låg standard på infrastrukturen när det gällde hastighet och möjligheten att köra effektiv trafik på grund av ålderdomlig trafikstyrning.


Utredningar startades om att bygga en helt ny bana mellan Eskilstuna och Södertälje, beslut togs om att stänga den gamla banan, och investera i en ny järnväg.
Som med Ostlänken hade nybygget av Svealandsbanan många kritiker som påstod att den aldrig skulle bli lönsam. Men Svealandsbanan blev snabbt lönsam, och då den från början inte byggdes med dubbelspår, så uppstod flaskhalsar på grund av den intensiva trafiken under vissa timmar på dygnet.Så vissa sträckor fick kompletteras med dubbelspår.


Om vi backar i tiden ca 150,170 år tillbaka då järnvägen blev en stor del utvecklingen av Sverige i och med byggandet av Stambanorna genom landet, det fanns säkert tvivlare om det kloka att satsa på spåren även då, men om vi blickar bakåt, hur skulle landet se ut utan de stora visionernas män o kvinnor som då drev på utbyggnaden av järnvägen. Fanns det på den tiden över huvud taget kalkyler över lönsamheten i dessa byggen?


Om vi idag skulle lyssna på de som säger nej till Ostlänken i form av ny järnväg mellan Järna-Norrköping-Linköping, kan vi få svar av dom hur dom tänker forma framtiden? Jämför utvecklingen på vägen, nuvarande E4 är Motorväg från Stockholm till Ljungby idag.
Om vi översätter tanken till järnvägen ut från Stockholm, du som bilist kan i Järna ta den outbyggda vägen ner över Nyköping som är närmast men är inte upprustad sen den byggdes 1915,och slingrar sig genom ett vackert landskap av sjöar och slott och herresäten. Eller så kan du ta väg 57 mot Katrineholm för att där ta väg 55 ner mot Norrköping, där Trafikverket ändå skapat 2-1 väg ett antal mil.
Dom tillgängliga fakta som finns om nybyggda järnvägssträckor och dess lönsamhet för samhället överträffar i många fall de mest optimistiska kalkylerna.


Är det samma intressen som säger nej till ny järnväg som säger nej till nya vägar? Vilket samhälle vill vi skapa? 


Ska vi uppnå klimatmålen som är uppsatta så måste Sverige satsa på att bygga Ostlänken. 
Glöm inte att med Ostlänken frigörs kapacitet på övriga järnvägsnätet i regionen, så vi även kan flytta över gods från väg till järnväg, som i sin tur minskar slitaget på vägarna och behovet av underhåll.