ApropÄ
"Upprop för barn och unga i Hageby!" NT 22/4
Kajsa Andersson Lundblads insÀndare gör mig glad Ànda in i hjÀrteroten.
Vi önskar oss mer av framtidstro bland alla kÀnslor och tankar som rörs om i media, politikers strategier, balans och spariver samt maktpositionering. Allt det dÀr som sker pÄ barn och ungas förÀldrars livsvillkor.
Vi behöver fler kunniga röster frÄn verksamheten som svar pÄ beslut som inte alltid har varit eller Àr till fördel för barn och ungdomsverksamhet. I verkligheten finns det mÄnga forskare, pedagoger som genom Ären pekat ut vÀgen framÄt i samhÀllsbygget.
Men det oroande Àr att den liksom stannat av i de svartmÄlande och klÄfingrigas hemvist. LÄt inte rÀdslan urholka sjÀlen. Vi mÄste lyfta blicken och se allt det vi skapat och lÀrt, det vi fortsÀtter skapa och lÀra.
LÄt inte den förvaltande ekonomin fullstÀndigt övergÄ till medlen pengar och partipolitisk makt. Kunskap, kultur ger sunda vÀrderingar som Àr hela grunden för ett gott arbete, en god livsmiljö.
StÄlhandskar och stÄlbad hör inte hemma i barn- och ungdomsverksamheten. LÄt det vara en arena för att skapa livsviktig förÀndring för ett gott liv för alla i samklang, skola, fritid.
VÀrlden har blivit klokare och klokare för varje generation och aldrig har vÀl innevarande generationer varit sÄ upplysta, kloka som idag och dÀr har vi mycket att lÀra av barn och ungdomar.
Snarare kan vi vara oroliga för att vÄra vuxna representanter som valts för att föra oss in i framtiden inte ser och alltid förstÄr. Hur svarar politiken upp pÄ Kajsa Andersson Lundblads insÀndare? Ansvar bygger pÄ att man svarar pÄ den andra och tar ett gemensamt ansvar.
NÀr barn i ungdomsnÀmnden inte kan företrÀda barnen utifrÄn barnkonventionen som vÀgledning - barnets bÀsta. Hur skall vi dÄ förvÀnta oss att barnkonventionen som lag skall efterlevas i samhÀllet som helhet. Hur gör vi dÄ? HÀr upptrÀder en viss uppgivenhet i verksamheten, Àven hos förÀldrar. Det gÀller oavsett parti beteckning. Jag Àr bestört över att förtroendevalda inte tar lagen, barnkonventionen, pÄ allvar. Kultur, bildning, kunskap Àr sÄ ofantligt viktigt för sunda vÀrderingar och en ljus framtid.
Kajsa Andersson Lundblad skriver utifrÄn sin upplevda vardag, Kerstin Wigren pÄ Navestad fritidsgÄrd uttrycker i en intervju samma sak men frÄn en annan utgÄngspunkt och sÀger att det hÀr Àr inget Navestadproblem. Nej, det Àr inte heller ett Hagebyproblem, det Àr frÄgan om ett fördelat ansvar.
Jag stryker under pÄ att det Àr viktigt att vi kan göra allt för att stödja pedagoger i skola och fritid att skapa en arena dÀr de fÄr trÀna pÄ att göra fel, bli sedda och hitta fram till nÀsta generations bÀttre vÀrdering Àn vad vuxensamhÀllet stundtals visar upp. Det som vi alltid strÀvat efter, att bli bÀttre mÀnniskor och fÄ ett fullgott samhÀlle.
Att ta hand om âbarn och ungas berĂ€ttelser om hĂ€r och nu och om framtid. Ta del av deras glĂ€dje över att finnas till, deras glĂ€dje över att fĂ„ gĂ„ till skolanâ. Att ta vara pĂ„ barnens flersprĂ„kighet borde vara guld vĂ€rd för ett globalt samhĂ€lles nĂ€ringsliv och kulturella utveckling.
âVi beundrar vĂ„ra förĂ€ldrar och vi vill tillsammans med dem se till att deras barn fĂ„r en ljus framtid. Det Ă€r för oss alla en sĂ„ stark drivkraft. Vi vill tillvarata mĂ€nniskors möjligheter och vi vill vĂ„ga möta varandra.â
Kan det sÀgas bÀttre, kan det ingÄ barn- och ungdomsnÀmndens mÄl eller rent av som förslag till Norrköpings Visionsbeskrivning.