Jag hade klart för mig att man vill minimera det man så förhatligt uttrycker med ordet ”bidrag”, dvs allmänna insatser för ett fungerande samhälle för så många som möjligt.
Men hur tänker man kring demokrati och fördelningspolitik?
Demokrati är inte bara en form, ett majoritetsstyrande begrepp! Demokrati har ett innehåll som värnar medmänniskan, i synnerhet den svage. Solidaritet (inte högerpopulistiskt men ett medmänskligt starkt uttryck), rättvisa (inte att blanda ihop med avundsjuka), medmänsklighet, listan med beskrivande ord kan fyllas på. Demokrati har dessvärre, i dagens politik, tappat sitt innehåll och förfäktas som en form. Demokrati har också ett medmänskligt livsavgörande innehåll.
Fördelningspolitik borde vara självklar i ett samhälle och definitivt i ett demokratiskt sådant. De flesta har en försäkring för bilen, huset, båten, husvagnen. Försäkringar är precis som en fördelningspolitisk överenskommelse! När olyckan är framme hjälps vi åt att återställa det skadade. Har man en dyr bil, stort hus etc kostar försäkringen mer!
På samma sätt fungerar fördelningspolitiken i en demokrati. Vi hjälper varandra komma på fötter igen. Vi stöttar varandra till utbildning, åldringsvård, sjukvård, fungerande samhällssystem… Vi hjälper varandra! Ingen vill drabbas av att inte klara sitt liv, men alla kan bidra, efter förmåga, till ett möjligt, drägligt liv för alla.
”Bidrag” har fått en skammens stämpel! Det är lätt att raljera när man själv inte drabbas. I ett demokratiskt samhälle borde man inte ställa frågan ”Vad fan får jag för pengarna?”. Ofta är det genom medmänniskors arbetsinsats som ”pengarna” skapats! Kan man betala skatt för minst 1.000 skattebetalare (som Leif Östling skryter om) då ska man inte klaga! Den enskilde skattebetalaren kan ibland ha svårt att få sin ekonomi att gå ihop och då betalas full skatt i alla fall, visserligen då bara för en. Det är när den egna plånboken svider som det demokratiska samhället lider!
Jag har förståelse och respekt för olika förutsättningar i livet, olika förmågor, olika viljor, olika förväntningar, etc. Men när ”mitt” värnas mer än ”vårt” då blir jag vilsen i ett demokratiskt samhälle! Demokrati stavas bland annat fördelningspolitik!
Komikern och satirikern Claes Eriksson myntade; ”Vi behöver inte politiker som värnar egot. Det värnar sig så bra självt. Vi behöver politiker som vågar värna solidariteten!”