Lars Stjernkvist vill gjuta olja på debatten

I sin krönika i NT 6 oktober söker Lars Stjernkvist gjuta olja på den senaste tidens debattvågor om kulturpolitiken i Norrköping.

När Lars Stjernkvist tagit av sig de inledande silkesvantarna, framför han kritik mot kommunstyrelsens ordförande och den politiska ledningen för att de ”gör sitt yttersta för att elda på debatten och reta upp folk mer än nödvändigt.” skriver Jan Hanaeus. Arkivbild.

När Lars Stjernkvist tagit av sig de inledande silkesvantarna, framför han kritik mot kommunstyrelsens ordförande och den politiska ledningen för att de ”gör sitt yttersta för att elda på debatten och reta upp folk mer än nödvändigt.” skriver Jan Hanaeus. Arkivbild.

Foto: Joakim Blomqvist

Insändare2023-10-12 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Apropå

"Att provocera och reta upp sina kritiker fungerar inte" NT 6/10

Inledningsvis stryker han kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) medhårs för hennes sammanfattning av debatten som förvirrad. Att kalla en debatt förvirrad är en tämligen innehållslös beskrivning, eftersom en debatt oftast framstår som förvirrad ur någons synpunkt, annars vore det ingen debatt.

Men Lars Stjernkvist håller med om att debatten är förvirrad och tycker det är svårt att förstå vad den egentligen handlar om. Han ger därefter en välgrundad beskrivning av de åsikter och värderingar som framförts i debatten och visar därmed att han mycket väl förstår vad den handlar om. Nämligen om kommunens ansvar för kulturlivet och frågan om kulturen är en del av samhällets välfärd eller inte. Debatten avspeglar också olika uppfattningar om en föreslagen försäljning av konserthuset Louis de Geer.

Lars Stjernkvist påpekar även att ingen i debatten har hävdat att kulturen helt borde slippa besparingar i kommunens budget. Det är bara Sophia Jarl som i en debattartikel i Expressen påstått att kultureliten i Norrköping anser att symfoniorkestern ska sitta i orubbat bo när all annan kommunal verksamhet tvingas spara. Ingen företrädare för kultureliten har sagt något sådant.

När Lars Stjernkvist tagit av sig de inledande silkesvantarna framför han kritik mot kommunstyrelsens ordförande och den politiska ledningen för att de ”gör sitt yttersta för att elda på debatten och reta upp folk mer än nödvändigt.” Han resonerar sig fram till att kulturdebatten i Norrköping handlar om frågor med genuina åsiktsskillnader. Han säger slutligen till Sophia Jarl och hennes vapenbröder att kommunalpolitiken brukar vara mer pragmatisk, och de lokala politikerna bättre på att forma finurliga samarbeten.

Det kan tyckas förvånande att den socialdemokratiske idédebattören Lars Stjernkvist inte framhåller det demokratiska värdet i att invånarna på olika sätt deltar i debatten om sina egna angelägenheter innan de politiska besluten fattas. Det brukar anses demokratiskt värdefullt med medborgarnas synpunkter i politiskt laddade frågor. 

Men Lars Stjernkvist har nog egentligen inget emot debatten. Hans kritik riktas mot det provocerande tonläget hos kommunens ledande politiker, och hans underliggande budskap lyder: Lyssna på folket!