Insändare: Kunskapsskolans och gymnasiets skolmat under all kritik

Först och främst, hur många gånger blir vi inte tillsagda hur väsentlig skollunchen är för skolundervisningen? En bra skollunch är grundläggande för både koncentration och prestation. Vad händer då när barn och ungdomar hoppar över skollunchen, ersätter den med godispåsar eller helt struntar i den?
I dag har vi nått en gräns, skolmatsalen serverar inte längre enbart salladsbar och huvudsaklig lunch utan kompletterar detta med en “yoghurt station”. Där finns yoghurt och flingor till den som inte tänker sätta tänderna i det som serveras. Fler och fler elever äter inte det som serveras, men i stället för att förbättra maten kompletteras lunchen genom att låta eleverna äta yoghurt och flingor till lunch.

I matsalen förväntas cirka 1 000 elever exklusive lärare äta maten. Eleverna på grundskolan har idrott, promenerar 500 meter till och från matsalen och majoriteten har fysiska aktiviteter utanför skolan, hur ska detta vara möjligt med näringsfattig eller eventuellt en godispåse till lunch? Gymnasieeleverna som andra hälften av de som förväntas besöka matsalen kan vid gymnasiestarten välja till “idrottsprofil”. Det innefattar mer idrottsundervisning. Idrotten i sig målas upp som god för både koncentration och resultat och är något som rekommenderas. Hur resonerar kökspersonal när de serverar skolmat som inte kan generera energin som undervisningen efterfrågar? 

Vi är införstådda i att kosten är grundläggande för resultat och koncentration. Är det då för mycket begärt att önska välgjorda luncher? Nu är det hög tid att se över detta och agera. Vi elever är hungriga och vill ha bra skollunch för att orka hela skoldagarna. 
Josefine Karlsson