När nu svångremmen skall dras åt i den kommunala ekonomin har man tyckt sig finna ett sätt att vältra över kostnader på enskilda kommunmedborgare i ytterkommundelarna genom att dra in det bidrag man idag ger till vägföreningar i dessa områden. 

En sådan åtgärd står i strid med 2:a kapitlet § 3 Likställighetsprincipen i Kommunallagen. Lagtexten lyder: Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för annat.
Jag kan inte tolka det på annat sätt än att kommunen i flera år redan brutit mot denna lag eftersom bidraget inte motsvarar den kostnad som vägföreningarna har. Historiskt har ju kommunen skött och betalat för väghållningen åt de stora vägföreningarna (utom Kolmårdens).
Sedan finns det ett beslut i kommunfullmäktige sedan 2009 att kommunen kan pröva att ta över huvudmannaskapet för vägarna för de vägföreningar som vill det. Detta har inte förverkligats. Varför?
Vi som bor i ytterkommundelarna är redan nettobetalare till kommunen genom att vi står för största delen av underhållet av vägarna själva.
Vi får inga bidrag till att anlägga parker, GC-vägar eller belysning.
Att öka på den ekonomiska orättvisan är ett ännu större brott mot Likställighetsprincipen än det som redan sker. Sammankalla berörda vägföreningar och förklara på vilken laglig grund och vilka sakliga skäl ni har för den tänkta övervältringen av kostnader på medborgare som råkar bo på fel plats. 

Emotser även en diskussion om när kommunen skall anses skyldig att ta det fulla kostnadsansvaret i ytterkommundelarna. 
Lennart Käll, ordförande Stenbäcken-Torskärs VF