Kommunens pengar behöver användas effektivare

Vi lever idag i en ny otrygg värld där allt kommer att bli dyrare, energi, bränsle, livsmedel, räntor samt lägre tillväxt.

Insändare 29 mars 2022 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Norrköping kommuns resultat för 2021 blev överraskande högt, plus cirka en miljard. Det är mycket bra men är i samma nivå som den ökade skuldsättningen. Detta gör att skuldberget i slutet av året blir cirka 17 miljarder kronor eller 120 000kronor per medborgare. Skulden var 2015 cirka sju miljarder, det innebär en ökning på cirka 1,3 miljarder kronor per år. 

Trots detta kan jag i årets budget inte hitta några besparing eller effektivitetsprojekt som matchar kommande kostnadsökningar, utan endast uttalande om stora satsningar.

 

Enligt det som kallas ”Parkinsons lag” har byråkrati en inneboende tendens att hela tiden expandera. Offentlig verksamhet är inget undantag. Snarare är risken större att det sker där, då nya pengar rullar in varje år, oavsett hur verksamheten presterar. Det saknas också varje form av incitament att effektivisera och modernisera. En återkommande svårighet i arbetet för att lösa samhällsproblem är just att kommunens olika delar har svårt att göra saker tillsammans, man jobbar tyvärr enligt stuprörsmodellen. 

Vad som behövs är effektivare användning av pengarna. Effektivitet börjar med kravställande och kravställande förutsätter att ansvar kan utkrävas på ett vederhäftigt sätt. Därför behövs ett skärpt tjänstemannaansvar.

Att stuva om i kommunens organisation är ingen lätt uppgift. Sådant berör många personer som har dessa som sina arbetsplatser. Samtidigt får inte en kommun vara sentimental och avstå från att göra nödvändiga förändringar för att vi ska få en effektiv och lagom stor myndighet som kan göra sitt jobb.

 

Antalet kommunala kommunikatörer har ökat lavinartat och någon övergripande koll på omfattningen eller kostnaden går inte att hitta. En del av kommunens kommunikation är befogad och välavvägd, medan annan är onödig eller sådan som myndigheter inte ens borde syssla med.

Kommunen har idag en nettodriftkostnad på 9,5 miljarder kronor per år och en skatteintäkt på 7,5 miljarder kronor. Vi klara oss på grund av statligt bidrag på 2,2 miljarder kronor. Hur länge får vi behålla denna summa?

Alla experter tror också att räntenivåer kommande år ökar med en procent vilket betyder en kostansökning på nästan 200 miljoner, vilket är lika med skatteökning med över 50 öre per år.

Vi har en byråkrat/administration som har ökat enormt sedan 2015 plus cirka 2000 tjänster. Kommer den ökningen att fortsätta? 

Ostlänkenprojektet har indikerat att den nya stationen i upphöjt läge kommer att kosta oss skattebetalare i kommunen minst fyra miljarder kronor. Jag har försökt få fram kommunens konsekvensbeskrivning på projektet. Tyvärr utan framgång, trots att det borde vara offentlig handling.

I år är det valår, då hopps jag ovanstående frågor kommer få mer utrymme i den offentliga debatten.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa