Kommunpolitiker måste betala för att region och stat ska bidra till vår musikaliska stolthet i Norrköping sedan urminnes tider och på senare år i hela Östergötland och hela Sverige. Idag är Symfoniorkestern i Norrköping i världsklass.
Det är lätt att avyttra fastigheter med eller utan innehåll men svårt att ångra sitt beslut. Byggnaderna runt Holmentorget har en gammal industrihistoria, som Norrköping tagit hand om och verkligen satsat på och som i nutid står för levande kultur, utställningssatsningar och spännande konferenser. Industrilandskapet, där Louis De Geer, Flygeln och Värmekyrkan ingår är stadens stolthet och dess kännemärken, något som bör bevaras för kommande generationer.
Även om ni som ansvariga politiker bara sitter i fyra år, är ni ansvariga inte bara för de åren utan för framtiden.
Nog om hårdvaran. Nu till mjukvaran, kärnvärdena för människorna som bor och vistas här. Självklart är turisterna jätteviktiga för att ge kommunen inkomster men de som bor och verkar i eller runt Norrköping måste vara kommunens viktigaste personer att se i vitögat.
Kulturlivet i Norrköping är känt långt utanför Norrköpings, Östergötlands och Sveriges gränser. Detta har växt fram under lång tid.
Symfoniorkestern är uppföljare till Norrköpings orkesterförening, som bildades 1912. 1913 fick man Hörsalen att spela i och 1994 blev De Geerhallen det nya konserthuset. Men redan på 1800-talet fanns Norrköpings orkestersällskap med Anton Edvard Pratté som ledare, en harpvirtuos och tonsättare som varit bortglömd i 150 år men har satts på kartan från 2019 med stöd av bland annat kommunens bidrag.
Symfoniorkestern är en av elva symfoniorkestrar i landet, om man räknar in sinfoniettorna men som fullskalig orkester, i dagsläget med 85 proffsmusiker, är Symfoniorkestern i Norrköping en av sju i en mellanstor kommun. Bara Gävle är mindre i befolkningsmängd. Det är enastående att ha en sådan musikattraktion. Numera är Symfoniorkestern regionorkester och får därmed också ekonomiskt bidrag av Linköpings kommun.
Norrköpings kommun är förstås störst kommunal bidragsgivare. Symfoniorkesterns uppdrag är att förmedla framför allt klassisk musik så långt ut i Östergötland som möjligt, där lokaler finns att tillgå. Förutom De Geerhallen spelas de flesta konserterna också i Crusellhallen i Linköping.
Symfoniorkestern måste anses utgöra en stor och viktig del i välfärden och därmed ingå i kommunens kärnvärden och välfärdsstrategi att investera i av skattepengar och eventuella andra kommunala bidrag. Därtill kommer också bidrag från regionen och staten. Om kommunen inte anslår pengar, faller övriga bidrag bort. Vad blir kvar av symfoniorkestern?
Symfoniorkestern i Norrköpings huvuduppdrag är att förmedla klassisk musik av gamla och dagsaktuella tonsättare, att utveckla nya former tillsammans med folkvise- trubadur- schlager- pop- och operaartister.
Ibland kompletteras orkestern av ett jazzband eller teater- och cirkusartister. Tanken med Symfoniorkestern i Norrköping är att både bevara och utveckla ett starkt musikliv i Norrköping och Östergötland. De 85 musikerna spelar också i olika musiksammanhang, till exempel kammarmusikaliskt som Camerata Ostrogothia eller svängigt i Salongsorkestern med flera.
Symfoniorkesterns arbete innebär repetitioner, konserter i framför allt De Geerhallen (Crusellhallen i Linköping), prova-på-instrumentdagar för barn med sina familjer, barn- och skolkonserter, konserter tillsammans med musikklasserna och De Geergymnasiets musikklasser, konserter för invandrare med tolkar på åtskilliga språk samt äldreboenden.
Dessutom kan alla som vill varje augusti ta del av populärkonserten i Vasaparken. Tusentals musikälskande människor fyller parken, förutsatt vackert väder. Annars får De Geerhallen fylla sina 1300 platser. Symfoniorkestern är kulturbärare och en av Norrköpings attraktioner både för inflyttade och kvarboende.
Världen har fått många lysande stjärnor genom samarbetet mellan Symfoniorkestern i Norrköping och kulturskolan, musikklasserna och musikgymnasiet. Några exempel är: Ludwig Göransson, Elin Rombo, Camilla Tilling, Olle Persson och Johan Dalene. Tvärflöjtisten Laura Michelin har också sin musikskolning härifrån. Symfoniorkestern är också medspelare i Musethica-projektet som El Sistema. Vadstenaakademien är ytterligare en samarbetspartner.
Vartannat år sedan 2006, med undantag för coronaavbrottet, har Stenhammarfestivalen för sångare från hela världen tävlat och gjort sin finalkonsert med symfoniorkestern i De Geerhallen. Likaså har Prattéfestivalen med tävlande unga harpister från världens alla hörn tävlat här 2019 och 2022 med planering för 2025.
Dessa stora musikaliska satsningar kräver organisation, stora ekonomiska bidrag, villiga kommunpolitiker och ett riktigt konserthus. Och dessa tävlingar och konserter bidrar till Norrköping på världens musikkarta.
Avslutningsvis kan konstateras, att musik är en viktig ingrediens i människors välbefinnande och ger en positiv hälsoeffekt. Mycken forskning har gett fina resultat kring musik och hälsa, musik och stressreduktion, musik och lärande, musik som fritidsaktivitet och nu senast forskning kring musikens betydelse i demensvården.
Norrköping behöver all tänkbar kultur där Symfoniorkestern i Norrköping har en särskild betydelse för att bidra till hela kommunbefolkningens hälsa, välfärd och samhällsutveckling.
Musikhuvudstaden Norrköping finns beskriven i Norrköpings kommuns övergripande vision 2035. Den ska vi vara redan nu och i framtiden.