Angående ”Länsstyrelsen: Vi förstår att djurägare är oroliga”, NT 3/10.
I min tidigare insändare (NT 26/9) med rubriken ”Är vargen viktigare än människan?” beskrev jag den oro boende i området kring Hällestad kände. I den artikel NT publicerade (20/9) nämndes att tre markägare och djurhållare lämnat in ansökan till Länsstyrelsen om tillstånd för skyddsjakt på varg.
Artikeln innehöll också ett yttrande från Länsstyrelsens vilthandläggaren Mia Kjällander ”att det nu är en ny verklighet att anpassa sig till och det är ju frivilligt var man vill bo”. Underförstått att passar det inte så är det bara att flytta.
Nu har vilthandläggare Mia Kjällander bemött min insändare och samtidigt beklagat att det, genom artikelns publicering, har uppstått en ökande oro hos boende för vargparets etablering. En märklig inställning till medias redogörelse för vad som händer inom tidningens spridningsområde.
I inlägg påtalas att det bara var två inkomna ansökningar om skyddsjakt och att det finns riktlinjer att följa för Länsstyrelsen. Har djurhållaren inte rovdjursavvisande stängsel kan uppsättning av elstängsel vara ett sätt att slippa vargattacker.
I sammanhanget bör beaktas att det inte bara är djurägare som känner oro. Många människor vistas i skogen för att plocka bär och svamp, andra motionerar och flera njuter av att bara få vistas där. Kanske ett skäl för Länsstyrelsen att inte bara ”ha förståelse” för oron utan att redan nu ”stämma i bäcken” och mer seriöst ta många människors oro och rädsla på allvar.
Refererande till ovanstående anser jag att rubriken till min insändare fortfarande har sitt berättigande: Är vargen viktigare än människan?