"Man ska självklart inte acceptera att några få elever terroriserar en hel skola", skriver insändarskribenten.
Med anledning av den senaste tidens rapporter om våld och kränkningar på kommunens skolor samt politikernas hot om nedläggningar av skolor och förskolor känner jag att nu måste vi som jobbar med de mest utsatta/utmanande barnen säga stopp.
Gör om, gör rätt ...
Jag har över 30 års erfarenhet inom skola och socialtjänst och har lika länge varit anställd inom Norrköpings kommun. Under dessa år har jag aldrig varit med om att politikerna satsat ordentligt på Norrköpings barn och unga utan ständigt dessa besparingar och neddragningar, som aldrig någonsin genererat något positivt.
Med växande psykosocial ohälsa och kriminalitet måste väl varje klok tänkande människa förstå att något måste göras och det kommer inte att vara gratis. Vi kan inte med ena handen lägga pengar på väktare, SIS-placeringar och storfängelse och med den andra stänga förskolor/skolor för att elevunderlaget tillfälligt sjunker.
Det bästa för barnen är att gå i en mindre klass/grupp eller på en liten skolenhet/förskola, och det finns ett klart och tydligt samband mellan stora klasser/skolenheter och ökad otrygghet, anonymitet och våld. En trygg förskola/skola med välutbildade pedagoger och en stabil och tydlig ledning gagnar självklart både lärande och en tillitsfull social samvaro mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Bemötande är A och O.
Lärarkompetensen måste höjas och skickliga pedagoger behöver anställas med högre lön på de mest utsatta skolorna (till expemel Mosstorpskolan). En ledningsgrupp som med trygg hand styr det dagliga pedagogiska arbetet och rektorer som stannar på sin skola mer än ett år och fokuserar på personal och elever och inte bara på att hålla budget.
Elever med stora utmaningar ska självklart undervisas av de skickligaste pedagogerna, inte som nu, i många fall förvisas till en skrubb med en stackars outbildad assistent. Sen behöver skolan kringresurser som fritidsledare, socialpedagoger, en elevhälsa som jobbar direkt ute i klasserna.
Lärarna behöver en trygg arbetsmiljö – precis som eleverna – och det måste råda nolltolerans för våld och kränkningar. En elev som misshandlar kamrater eller personal behöver omedelbart flyttas till annan skola/enskild undervisning på annan plats och samarbete med föräldrar, socialtjänst och BUP skyndsamt inledas. Man ska självklart inte acceptera att några få elever terroriserar en hel skola.
"Det går inte att spara pengar och resurser på barn och ungdomar, som det nu görs i Norrköpings kommun", menar skribenten.
Men min slutsats blir denna: Det går inte att spara pengar och resurser på barn och ungdomar, som det nu görs i Norrköpings kommun. Barnen är det viktigaste vi har och skolan är den enda lagstadgade verksamheten där vi (om vi gör rätt) når alla. Det måste därför få kosta pengar i den kommunala budgeten. För varenda krona vi investerar i våra barn kommer att betalas tillbaka i form av välfungerande skattebetalare i framtiden.
Vad motsatsen blir vågar jag inte ens tänka på.