Nyheten om att nätbolagen ska få höja avgifterna med upp till 40 procent är ett barockt beslut. 

För 30 år sedan var nätavgiften cirka tio procent av förbrukningsavgiften. Idag är den tio procent över förbrukningsavgiften. Enligt vad som framkommit har redan nätbolagen kompenserat sig mer än vad inflationen har varit de sista tio åren. Det får mig att reflektera över att nätbolagen missbrukat sin oligopolställning och att energimarknadsmyndigheten varit alltför släpphänt med att tillåta höjningar det inte funnits anledning att godkänna. 

Prognoserna för elbehovet pekar på ett dubbelt energibehov om 15-20 år. Men vem är det som behöver mer el? Inte är det vi vanliga elkonsumenter. Vi har visat att vi kan spara el enligt den årliga statistiken. 

Behovet framåt beror främst på industrins behov. Om man som privat ägare till ett hus som ligger lite avlägset från det befintliga elnätet får man inte el framdraget gratis på övriga elkonsumenters bekostnad.  Varför gäller inte samma principer för industrin?

Om vinstdrivande företag behöver nya elledningar framdraget eller att nätbolagen behöver öka kapaciteten i befintligt nät på grund av företagen så borde kostnaden tas ut av bolagen. Vi privatkunder har ju ingen som helst nytta av dessa industriledningar. Där jag bor sedan 30 år tillbaka distribueras elen fortfarande i blanktråden som i installerades på 40-talet.

Vad håller elnätsföretagen på med? Borde inte kostnaderna tas ut av dem som behöver elen?