I dessa konflikter hamnar kvinnor och barn ofta i den mest utsatta positionen. Deras säkerhet, hälsa och grundläggande rättigheter hotas. De drabbas av våld och av sexuella övergrepp som präglar dem i framtiden.
Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmanar vi till ökad medvetenhet om dessa konsekvenser. Det krävs global medvetenhet och ökat arbete och utbildning på lokal nivå i länder som tar emot flyktingar från krig, inklusive Sverige. Även om Sverige aktivt stöder krigsdrabbade flyktingar anser civilsamhället att ytterligare insatser behövs, särskilt när det gäller vad som händer efter ankomsten till Sverige.
Vi måste se till att de får det nödvändiga stöd de behöver för att övervinna sina trauman och bryta stigman kring att prata om de övergrepp de har utsatts för.
Det är smärtsamt att höra berättelser om kvinnor och barn som flyr kriget i Ukraina, för att bli bortförda utanför svenska flygplatser och utsättas för människohandel och sexslaveri. Likaså, när ensamkommande barn från bland annat Mellanöstern och Afrika anmäls som saknade, upplever vi det som att ingen aktivt letar efter dem.
Vad kan vi göra för att förhindra att kvinnor och barn hamnar i trafficking och att ensamkommande barn försvinner?
Organisationer som Kvinna till Kvinna belyser olika konsekvenser av våld mot kvinnor och barn i krig och konflikt. Några av dessa inkluderar att sexuellt våld ökar, att våld i hemmet ökar, fler dras in i prostitution för att överleva, kvinnor pressas att föda fler barn, och kvinnorättskämpar och organisationer som arbetar mot våldet hotas och utsätts för våld.
Forskning visar att i krig är det också särskilt svårt att lämna en våldsam relation. Att föda barn under så osäkra förhållanden som råder under krig och konflikt är ytterligare ett påfrestande moment för kvinnorna. De riskerar såväl sitt eget liv som barnets.
Ni politiker, makthavare och myndigheter som bär ansvaret, vi kräver en ökad satsning på kunskapsspridning och resursfördelning för att tackla problemen. Enligt Istanbulkonventionen, som Sverige antog 2014, är det varje medlemsstats skyldighet att förebygga, lagföra samt avskaffa våldet mot kvinnor och barn. Ni ska därför ta ett större ansvar i mottagandet och ge bättre resurser.
Personal från till exempel Migrationsverket skulle behöva möta upp på flygplatsen och föra kvinnorna i säkerhet istället för de män som ser till att dessa hamnar i människohandel.
Som medmänniskor i ett samhälle där alla ska få plats hoppas vi att alla ser och reagerar samt erbjuder hjälp och stöd efter sina egna möjligheter. Tillsammans behöver vi arbeta för en värld där kvinnor och barn inte längre är osynliga offer i skuggan av krig och konflikter. Detta är inte en uppgift som ideella organisationer och civilsamhället klarar av att lösa utan att få myndigheters och politikers hjälp. Det är vi, tillsammans, som är Sverige.