Som målare har man bra arbetstider, bra avtal och extremt fritt arbete under ansvar att utföra ett snyggt kvalitetsjobb där du har frihet under ansvar och blir utbildad målare efter godkänt gesällprov. Det första som syns när vi öppnar dörren i ett nytt hus är väggar och tak.
På Bråvallagymnasiet i Norrköping har lärarna svårt att placera ut eleverna på företag för praktik då målarna upplever det för ``jobbigt´´ att ha en praktikant med sig att lära upp, och företagen vill inte anställa målarlärlingar utan föredrar att ta in någon som redan är utbildad.
För att bli målare idag så kan man gå gymnasial utbildning till målare och därigenom tillgodose sig 3 000 timmar, valideras in om man har erfarenhet från ett annat land eller ta anställning som traditionell lärling. För att bli fullbetald ska man ha arbetat 5 951 - 6 800 timmar och däremellan avlägga ett gesällprov.
Tidigare har det inte varit några problem att få ut elever på praktik eller få målarna att ta sig an en lärling då det genererat bra pengar till ackordet. Kan det finnas ett sammanhang med ett sjunkande antal ackordstimmar då arbetarna inte får någon morot för att lära upp nästa generation? Är problemet att det tar för lång tid och genererar för lite vinst till företagen?
Målaryrket är ett fritt yrke med bra lönevillkor och avtal men hur ska vi framtidssäkra branschen om ingen vill ta ansvar för framtiden?