Hur tänker politiker som lägger ned skolor?

Är det inte skrämmande hur Norrköpings kommunpolitiker väljer att fördela våra skattepengar?

Genom att avveckla fungerande skolor utan tillräckligt med förberedelser och alternativ kan det finnas en risk att elevernas rätt till utbildning blir lidande, skriver Ida Molina. Arkivbild från en av de skolor som ska läggas ned, Rambodalsskolan.

Genom att avveckla fungerande skolor utan tillräckligt med förberedelser och alternativ kan det finnas en risk att elevernas rätt till utbildning blir lidande, skriver Ida Molina. Arkivbild från en av de skolor som ska läggas ned, Rambodalsskolan.

Foto: Louise Åsenheim

Insändare2023-05-30 21:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varför är det inom utbildningssektorn som besparingarna ska göras?

Enligt Borgerlig samverkans budgetförslaget för 2024 ska förskolan och skolan i Norrköping göra besparingar på nästan 56 miljoner kronor till nästa år. Argumentet? ”Det övergripande målet med föreslagna förändringar är att verksamheten ska säkra ett effektivt lokalanvändande över tid för att värna behörig personal.”

Hur ska detta gå till är frågan. Är det ett effektivt lokalanvändande att sätta ihop ännu större klasser? Hur är det att värna om behörig personal? Är det etiskt försvarbart mot eleverna? Att det är deras vardag och framtid det handlar om verkar vara högst sekundärt i detta fall. Skolorna läggs inte ner på grund av att de inte är fungerande. Utan med anledning till att det är där besparingarna väljs att göras.

Hur tänker våra politiker? Nedläggning av en skola kan skapa stor osäkerhet och otrygghet bland eleverna. Var i det här beslutet finns avvägningen om vad som är bäst för eleverna? Grundskolan är inte bara en plats för utbildning, utan också en viktig social och emotionell miljö för eleverna. Skolan fungerar som en betydelsefull social arena där elever bygger vänskapsband och får stöd från lärare och personal. Genom att stänga ner skolor riskerar man att bryta dessa relationer och påverka elevernas välmående negativt.

Genom att minska resurserna för grundskolan kan det finnas en risk att elever som redan är i utsatta positioner eller har särskilda behov inte får det extra stöd de behöver. En nedstängning kan ha en större negativ effekt på sårbara grupper av elever, som elever med funktionsnedsättningar, nyanlända elever eller elever från socioekonomiskt svaga områden. Dessa elever kan vara mer beroende av stöd och resurser som skolan erbjuder, och en nedstängning kan försvåra tillgången till sådana resurser. Det kan leda till ökad ojämlikhet i utbildningen.

Dessutom slår barnkonventionen fast att alla barn har rätt till utbildning av god kvalitet som är tillgänglig för alla på lika villkor. Genom att avveckla fungerande skolor utan tillräckligt med förberedelser och alternativ kan det finnas en risk att elevernas rätt till utbildning blir lidande. Kommunen ska inte välja att spara in på våra barn! Det är inte rätt väg att gå. Dessutom kom nu en ny riktlinje där klasserna ska öka från 25 elever till 28, men lärarna ökar dessvärre inte.