För personer med autism kan det vara svårt att förstå vad andra menar och känner. Det kan vara svårt att kommunicera med andra och bli förstådd på rätt sätt. Det är många gånger stressande för dem att göra något som är nytt och ovant. Dessa personer tillhör Personkrets 1 enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) vilket är en rättighetslag som ska garantera att människor med omfattande och bestående funktionsnedsättning kan leva ett bra liv. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande för dem med autism.
Vi Personliga Ombud i Norrköpings kommun träffar regelbundet personer med ovanstående funktionsnedsättningar, kombinerat med bostadslöshet och/eller där de vill flytta hemifrån då de uppnått vuxen ålder. Många gånger har de med autism viss kännedom om LSS och ser en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 i form av en servicebostad som ett bra och tryggt boendealternativ, där de kan få det stöd de är i behov av. Personer som bor i en gruppbostad har lite större behov av stöd och omvårdnad.
Det går att hämta information om vad en servicebostad innebär på Norrköpings kommuns hemsida: När du bor i en servicebostad har du en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller i ett grannhus. De ger dig stöd för att du ska bli så självständig som möjligt. Servicebostad är för dig som: • Behöver hjälp ibland. • Behöver personal i närheten. • Kan vara självständig till viss del. • Klarar av att vara ensam. • Klarar av att stödet är planerat i förväg. • Inte behöver så mycket spontant stöd. • Kan kalla på hjälp själv genom att kontakta personal.
Vi Personliga Ombud är anställda av Norrköpings kommun och kan genom vårt gemensamma intranät ta del av de riktlinjer som de olika nämnderna ska tillämpa i sin myndighetsutövning. Vård- och omsorgsnämnden reviderade sin riktlinje för LSS-insatser senast den 14 december 2022. Där framgår (fortfarande) att riktlinjen tydliggör när en person kan få insatser enligt LSS-lagen, vilka insatserna är och hur det går till. Vidare att den enskilde i en servicebostad kan behöva stöd allt ifrån någon insats i månaden till att ha vård, stöd och omsorg under alla dygnets timmar.
Vi Personliga Ombud hjälper personer med autism att söka servicebostad. Personer blir nekade med beslutsmotivering att de inte har ett omfattande tillsyns- och stödbehov och därmed inte behov av personal dygnet runt.
Med ovanstående motivering finns en tydlig diskrepans mellan den beskrivning av stöd som kommunen ger i en servicebostad och LSS-handläggarnas avslagsbeslut. Det stödbehov som en servicebostad förväntas kunna ge den boende grundar sig just i att personen endast behöver hjälp ibland och kan vara självständig till viss del, enligt kommunens egen beskrivning. Hur förklarar nämndens ansvariga denna skarpa skillnad? Om personen har mer stödbehov än så, är det en gruppbostad som rimligen bäst tillgodoser personens behov. Det finns alltså en viss gradskillnad mellan stödbehoven mellan de olika boendeformerna, även om den inte alltid är tydlig.
Vilka personer är en servicebostad till för, om kravet alltid är att personen ska ha ett omfattande tillsyn- och stödbehov med behov av personal dygnet runt, enligt LSS-handläggarnas avslagsbeslut? Vi Personliga Ombud kan inte svara på denna frågeställning från de besvikna och ledsna personer vi hjälper och deras närstående. Tyvärr har inte svar från LSS-handläggare bidragit till någon klarhet i frågan.
En sökning på Norrköpings kommuns hemsida ( 2022-12-23) om riktlinjer bistånd till bostad med särskild service enligt LSS ger endast tre träffar, vilka ger information till utförare inom samma verksamhet. Är riktlinjerna gällande rätten till servicebostad offentliga för alla kommuninvånare?
Vi förstår att LSS-handläggarna behöver förhålla sig till de styrande dokument de har i sin myndighetsutövning men vi vill framföra att vi sett en förändring/försämring de senaste åren gällande rätten till servicebostad för dem med autism. Har riktlinjerna, som tas fram med ansvariga politiker, gällande rätten till en servicebostad ändrats de senaste åren? Om så inte är fallet, vilka andra förklaringar finns?
Ofta hänvisar myndighetskontor till rättspraxis inom olika frågor/områden, men oss veterligen har inte denna typ av mål varit aktuell för Högsta förvaltningsdomstolen. Det finns därmed ett stort utrymme för Norrköpings kommuns tjänstemän, med stöd av politiker, att själva avgöra vilka personer med autism som ska erbjudas en servicebostad i vår kommun.