Jag är en av många universitetsstudenter vid de högre terminerna på sjuksköterskeprogrammet. Likt många andra institutioner och arbetsplatser kommer vi utföra våra studier på distans. Vilket är kanon för att förhindra smittspridningen. Men beslutet att låta studenter göra några av de svåraste tentorna hemma med hjälpmedel? Hur tänker man då.
Vid dessa salstentor så är det under vanliga omständigheter mellan 35 och 60 procent som klarar sig, beroende på tenta. Men nu när man tillåts att använda sig av allt underlag och göra tentan i hemmet. Hur kan universitetet försäkra sig om att studenterna förskansar sig den kunskap det krävs för att i framtiden utföra ett patientsäker arbete?
Jag kan ha förståelse för de som skriver en tenta första gången. Min oro hamnar över de som nu ska göra tentan för 2:e, 3:e eller till och med 4:e gången?
Redan innan distansbeslutet så kan jag tycka att man har för låga krav på oss som skall värna om människors liv och hälsa. Vi erbjuds en fantastisk utbildning där folk väljer att strunta i föreläsningar och erbjudna lärtillfällen som är av vikt för att kunna ge god och säker vård. Därför klarar man inte tentorna.
Så nu när dessa studenter som inte tar utbildningen på allvar inte klarar de vanliga tentorna får de chansen att ta en enklare väg.
Detta anser jag vara oroande inför framtiden om vi ställs inför samma utmaningar vi i dag möter. Men med mindre kompetens?
Oroad universitetsstudent