Svar
"Vad hände med mitt kära Handelsbanken" NT 27/1
Det var en stor förlust när bankkontoret i Söderköping lades ner. Handelsbankens kontorsnedläggningar är ett svek mot kunderna. Det är inte länge sedan som Handelsbanken skröt med att man slog vakt om sina lokalkontor. Vi hade tjänstemän med kunskap och kännedom om lokala förhållanden som hade mandat att ta beslut i låneärenden med mera.
Kerstin beskriver målande skillnaden mot tidigare: I stället för att i lugn och ro få träffa sin banktjänsteman i ett avskilt rum, får man nu träffa en okänd anställd i entrén – farstun – där folk springer ut och in. En anställd som inte känner mig och som så snabbt som möjligt ska klara av ärendet.
Snabba ryck! Tid är pengar! Ja, pengar verkar vara viktigare än både personal och kunder, skriver Kerstin
Besvikelsen som Kerstin känner delas av oss och säkert många fler. För oss är det framförallt kontrasten mot den image som man för inte så länge sedan försöke bygga upp. Banken som i motsats till andra slår vakt om personligt bemötande och har kvar sina lokalkontor. En bank som tror att dessa kvalitéer i det långa loppet skulle vara vinnande.
Kontorschefen i Norrköping, liksom tidigare länschefen, lägger dimridåer för vad som är ett faktum. Nya kvastar sopar. Den tidigare policyn – med personligt bemötande och upprätthållande av lokalkontor - har ersatts av en satsning på digitala tjänster och också en nedprioritering av den kundkrets av småsparare som hittills varit en viktig bas för bankens verksamhet. Vi beklagar detta och letar för vår del efter alternativ när det gäller banktjänster.