Som mycket ung ”sork” (pojke på gutamål) på 1950-talet sålde jag lösnummer av tidningen Gotlänningen. Man fick hämta ut tidningarna direkt från tryckeriet på Hästgatan i Visby och när man hade fått ut det antal tidningar som man trodde sig kunna sälja, gällde det att väldigt snabbt rusa runt till kunderna på Visbys krogar, där försäljningen gick som allra bäst.

Varje gång som man kom till tryckeriet möttes man av en oemotståndligt härlig doft av trycksvärta och maskinoljor och faktiskt doftar ett nytryckt exemplar av NT på samma sätt.

Därför hälsar jag NT välkommen varje vardagsmorgon genom att njuta av den härliga doften av trycksvärta. Det är ett sätt att knytas samman med papperstidningen, något som jag rekommenderar varmt till alla NT-läsare.