Människor runt om i staden pyntar sina hem och planerar inför den högtid som ligger runt hörnet, trots att inflationen hänger över landet som ett mörkt moln. Ha is i magen.
Det är också det talesättet jag som anställd fritidsledare fick höra när det började blåsa storm kring våra fritidsgårdar i Norrköpings kommun. Det är det talesättet jag bär med mig och delar med min familj, kollegor och deras familjer. Ha is i magen.
Det hade så klart varit godare med köttbullar, Jansson och småplock – men den sortens lyxmat kan inte vi medarbetare inom fritidsgårdarna dela med er politiker för vi ska ha is i magen.
När fritidsgårdar stängs ner och personal får gå hem är det redan vår i vårt land. Vad ska vi då ha i magen? Och framför allt – vart ska våra barn och unga ta vägen, när isen har smält bort och hemmen inte längre kan betalas?
Ha is i magen.