Sverige har förbundit sig att vidta åtgärder för att hålla den globala uppvärmningen under två grader och att sikta på högst 1,5 grader.
För att uppnå detta måste utsläppen av växthusgaser minska kraftigt. Tidningen Sveriges Natur har räknat ut att Sveriges utsläppskvot är slut om 5 år om dagens utsläppsnivå fortsätter. För att klara Parisavtalet behöver landet minska utsläppen med 17 % per år. Om vi väntar med att minska kommer nödvändiga åtgärder bli ännu mer drastiska.
Enligt Norrköpings energiplan ska kommunen vara fossilfri 2030. Men det finns ingen konkret plan för hur det ska genomföras. En färdplan för hur kommunens verksamhet ska bli fossilfri tas också fram nu. Men den kommer inte heller att ha en konkret handlingsplan.
Ett sätt att beräkna hur utsläppen av växthusgaser ska minska är att använda sig av en koldioxidbudget. Budgeten består av tre moment.
Steg 1. Beräkna den totala mängd koldioxid som högst får släppas ut inom Norrköpings kommun om Parisavtalets mål ska uppnås.
Steg 2. Räkna om denna mängd till årliga utsläpp tills utsläppen är noll.
Steg 3. Använd utsläppsstatistik för en löpande uppföljning.
Norrköpings kommun har påbörjat åtgärder för att minska utsläppen, men använder inte koldioxidbudget. Utan en koldioxidbudget är det svårt att veta om åtgärderna är tillräckliga.
Med hjälp av Klimatsekretariatet och forskare vid Uppsala universitet kan kommunen skaffa en egen vetenskapsbaserad koldioxidbudget i digitaliserad form, där budgeten uppdateras löpande. Politiker, tjänstepersoner och invånare kan dessutom se hur budgeten påverkas av olika framtidsscenarier.
Ett 40-tal kommuner har idag en koldioxidbudget och ett 60-tal har påbörjat arbetet med att införa det. Den årliga rankingen av Årets miljöbästa kommun, som tidningen Aktuell Hållbarhet med flera publicerar, tar numera hänsyn till de faktiska utsläppen av växthusgaser i kommunerna.
Det är mycket hög tid att även Norrköping tar fram en koldioxidbudget och arbetar efter den.