Apropå
”Michaels permobil drogs tillbaka – får inte veta varför" NT
Att inte ha möjligheten att kunna röra sig som tidigare är en allvarlig inskränkning i livet som är helt oacceptabel.
Det är att diskriminera en människas rättigheter och försätta någon i en beroendesituation som är helt orimlig. Att sedan tjänstemännen skyller på varandra är ännu mer anmärkningsvärt. Ändå värre är att Michael inte får veta varför det sker, vilket skulle vara en självklarhet att det skriftligt delges till den som berörs av beslutet.
I FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning finns inga tveksamheter. Där står bland annat. ”Rätt till fri rörlighet och att leva självständigt” Hur ska man kunna röra sig och leva självständigt när ett viktigt hjälpmedel för just detta tas ifrån en människa. Att bli beroende av någon annan för att förflytta sig är väl i allra högsta grad ett direkt brott mot detta?
Vi kan även läsa att en av definitionerna är ”diskriminering på grund av funktionshinder”, vad är detta om inte ett brott mot den paragrafen?
Vi förutsätts klara oss på egen hand, men när viktiga hjälpmedel rycks bort så är denna förutsättning helt borta. Människors valfrihet att åka dit de vill, röra dig var de vill och inte vara beroende av andra, finns inte kvar.
Att skylla på många reparationer är inte en anledning att lyfta bort ett hjälpmedel, inte annat än att ställa fram ett nytt fungerande. Det händer faktiskt att hjälpmedel använts så de inte längre fungerar, precis som bilar som skrotas.
I funktionshinderföreningarna arbetar vi aktivt med frågan om hjälpmedel, det är ingen lätt uppgift. Det är lagar och regelverk som ska styra men det finns inget samarbete mellan kommun och region för att se till att alla får de hjälpmedel man har rätt till. Trots att frågan borde prioriteras så händer det väldigt lite. Om vi fick tillgång till de hjälpmedel som det finns behov av så kommer det i slutänden vara så att den stora skaran av hjälpbehövande sjunker, med det även kostnader för ledsagare och assistenter. Många fler kan leva sitt liv utan att vara beroende av en omgivnings hjälp, om inte det sparar pengar, då är det något allvarligt fel.
Så länge det inte fungerar så inskränker beslutsfattarna på rätten till ett liv i rörelse och oberoende trots att vi har lagar och regler som säger att man inte får göra detta. Hur ska vi komma ur den karusellen?
Vi kommer att fortsätta att slåss för funktionsnedsattas rättigheter. Vi kommer inte att ge oss förrän ändringarna är gjorda, så att alla har samma förutsättningar som det står i lagen.