Förfulningen av vår stad har pågått länge

Jag hoppas att boende i Norrköping slipper nya ogenomtänkta projekt i framtiden, menar insändarskribenten.

Denna ståtliga ek gav upp andan för motorsågar sensommaren 2018, påpekar insändarskribenten.

Denna ståtliga ek gav upp andan för motorsågar sensommaren 2018, påpekar insändarskribenten.

Foto: Foto: Wojtek

Insändare2020-02-07 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I onsdagens krönika (5/2), skriver Edvard Hollertz: "... ekarna som står kvar visar att generationer av markägare har värderat långt mer än den ekonomiska avkastningen".

Denna så kloka värderingen är dock helt främmande för Planeringskontoret i vår stad. Exemplen är många, jag begränsar mig till närmaste 350-årig ek i Sandtorp. Denna ståtliga ek gav upp andan för motorsågar sensommaren 2018, trots att jag, under planeringsprocessen, kämpat länge och väl för trädets överlevnad. 

Det går att bygga vackert och skonsamt för naturen. Se på G-a Klockaretorpet några hundratals meter åt syd som byggdes på 1970-talet! 

Förfulningen av vår stad, tack och lov med många undantag, har pågått länge! De flesta minns väl invigningen av ombyggda Nya Torget 2/6 2001, där gamla, fina kastanjeträd gav vika för sten, en jättestor granitring med en vattenstråle i mitten. Samt det fulaste konstverket i vår stad jag skådat: ett fyrbent och högt stålskelett. Hur många miljoner kostade denna "framtida" satsning? Jag påminner om dessa fadäser för att vi, boende i vår vackra stad, förhoppningsvis slipper nya, stolta, ogenomtänkta och kostsamma projekt, typ broarna över strömmen.

Allt med tanke på att inte slänga miljoner och åter miljoner i sjön/strömmen och samtidigt dra ner personalen i äldrevården och skolan, försämra trafikmiljö med mera.  

Wojtek