Finns anledning att granska kommunens ekonomi

I den pågående debatten inför valet saknas en faktabaserad debatt om kommunens ekonomi.

Det klädsamt för övriga partier att tala om för väljarna hur ni skall finansiera löften om de nödvändiga förbättringarna inom vård, omsorgsverksamheter och skola som utlovats, anser Åke Karlsson (LPO).

Det klädsamt för övriga partier att tala om för väljarna hur ni skall finansiera löften om de nödvändiga förbättringarna inom vård, omsorgsverksamheter och skola som utlovats, anser Åke Karlsson (LPO).

Foto: Karoline Montero Araya

Insändare2022-08-24 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ekonomin framhålles som mycket god av den styrande Kvartetten. Det är märkligt tyst från oppositionen om detta, då det finns god anledning att granska påståendet. 

Det redovisade överskottet 2021 ser ju bra ut men är i samma nivå som den ökande skuldsättningen, kommunens skuld ökade till 17 miljarder under verksamhetsåret. 2015 var kommunens skuld cirka sju miljarder och den har således ökat med 1,3 miljarder per år. Kommunens nettodriftskostnad är i dag 9,5 miljarder och skatteintäkterna 7,5 miljarder, underskottet täcks med 1,4 miljarder från det kommunala skatteutjämningssystemet (pengar från andra kommuner) och en del andra statliga stöd. Stiger räntan med en procent ökar kommunens utgifter med 200 miljoner. Oroande då vi kan räkna med betydligt högre räntor.

Kommunens administration och byråkrati har växt lavinartat med cirka 2000 tjänster sedan 2015. I detta läge råder det konsensus bland kommunens partier om att ytterligare skuldsätta kommuninvånarna genom uppförandet av nytt resecenter och driva på om Ostlänkens förverkligande som ingen efterfrågar och har beskrivits av kunniga bedömare som den sämsta investering i svensk historia. 

Resecentret är beräknat till en kostnad av 3.6 miljarder var av kommunen står för 2,7. Detta är ju en beräknad kostnad, den verkliga vet vi erfarenhetsmässigt kan bli både två till tre gånger högre.

Det är tydligt att samtliga partier i kommunen inte ser några problem med att öka kommunens skuldsättning. Inget parti har lovat att skära ner bland byråkrater och konsulter och då vore det klädsamt att tala om för väljarna hur ni skall finansiera löften om de nödvändiga förbättringarna inom vård, omsorgsverksamheter och skola som utlovats.

De lokala partiföreträdarna tycks leva i en bubbla avskärmade från verkligheten och inte ser eller förstår konsekvenserna av det som händer i landet. Overkligt höga elpriser, stigande räntor, drivmedelspriser som får förödande konsekvenser för lantbruk, skogsbruk, åkerinäring och inte minst för privatpersoner. Lägg där till att det finns sextusen företag, näringsidkare som har 31 miljarder i skuld till staten som de fick som stöd under coronapandemin att betala tillbaka till staten. Ovanstående kommer givetvis att leda till tragedier för både privatpersoner och företag.