Sjön var dessutom en värdefull rastlokal för vadare, simänder och doppingar.

Tyvärr har området under senare år nästan helt förlorat sitt värde som fågellokal. I år häckade inte bruna kärrhöken för första gången på cirka 50 år och rördrommen tutade en kort tid innan den tystnade.

Orsakerna till försämringen är främst att området har torrlagts på grund av lågt vattenstånd i sjön och grävda diken utanför fågeltornet. Maderna utanför fågeltornet, som tidigare hyste mängder av födosökande vadare och änder, täcks nu av en ogenomtränglig svål av jättegröe och rörflen.

Men det går att återställa våtmarker om viljan finns. Höjt vattenstånd av sjön, igenläggning av dikena och uppfräsning av maderna borde vara lämpliga åtgärder. Vi är dock inga experter på det, men det finns ju de som kan hur man återställer våtmarker.

Det finns bidrag att söka, vilket förhoppningsvis gör att markägarnas kostnader minimeras. Att återställa våtmarker är inte bara viktigt för den biologiska mångfalden. Det är en viktig del i klimatarbetet, bra för friluftslivet och inte minst kan det stärka ett engagemang för vår miljö.

Ett lysande exempel på hur man kan skapa våtmarker för en rik biologisk mångfald är Uknö-området några mil söder om Rånen. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan Tjust Fågelklubb, markägare och arrendatorer har här skapats östra Smålands kanske finaste fågellokal. Som exempel kan nämnas att betet till viss del har anpassats för att gynna fågellivet. 

Kanske det går att göra något liknande vid Rånen. Potentialen finns. Valdemarsviks kommun vill gärna marknadsföra sig med sin fantastiska natur. Men just nu finns här ingen fågellokal av värde.

Den närbelägna Grävsjön är under stark igenväxning och har också förlorat sina kvaliteter som fågellokal. Tillsammans skulle de båda sjöarna kunna bli ett mycket värdefullt område.