Svar

"Hur prata om energieffektivitet gällande kärnkraft" NT 26/7

 Mitt inlägg som du svarade på börjar ju med att fastställa att all kraftproduktion, oavsett kraftslag, har en miljöpåverkan och att industrin måste jobba för att säkra cirkulära flöden av använt material så långt det är rimligt. 

Ett kärnkraftverk består inte enbart utav uran, eller hur? Beroende på modell så är själva reaktorhärden fyra meter hög och fem meter bred (cirkelformad) för en godtycklig SMR av lite större snitt. Härden är i sin tur innesluten i en lite över tio meter hög ståltank, smidd med 25 cm tjocka stålväggar. Att bara fokusera på uranet, ur ett cirkulärt perspektiv, är ju som om biltillverkare endast skulle jobba med att motorerna ska återvinnas och strunta i att återvinna allt annat material som kaross, inredning och hjul.

Den 27 januari 2022 beslutade dåvarande regeringen att bevilja SKB tillstånd enligt kärntekniklagen att uppföra, inneha och driva en anläggning för slutförvar av använt kärnbränsle. Det må så vara att teknologiutvecklingen i framtiden medger ett säkert och kommersiellt gångbart alternativ där även det använda kärnbränslet kan återvinnas (som fysiker vet du säkert att detta går i teorin), men till dess är det slutförvar 500 meter ned i svensk granit som är beslutat. 

När det gäller kärnkraftverken, är det inte endast bränslet som tekniskt sett kan återvinnas. Den stora mängden stål och andra metaller som ingår i byggnaden, ångturbin, generator, kondensor, rörsystem, pumpar och ventiler går också att återvinna. Detta är dessutom, i de flesta SMR:ers fall, material som aldrig utsätts för radioaktiv strålning, mycket mer än den naturliga strålning som kommer från kosmos och vår svenska berggrund. Industrins målsättning måste därför vara att den dagen som kärnkraftverken tas ur bruk (efter 60 års produktion) så ska en majoritet av detta material återvinnas. 

Cirkuläritet är ett lika komplext begrepp som hållbarhet. Det kan tillämpas på många olika sätt och jag ser dagligen exempel på hur industrin lokalt i Norrköping, men även internationellt, jobbar hårt för att säkra cirkulära flöden av använt material så långt det är rimligt. När en produkt har nått slutet på sin livscykel kan man effektivt separera och återvinna ingående material och på det sättet minska behovet av ny brytning av råmaterial och därmed minska miljöpåverkan och resursförbrukning. Återvunnet stål har likvärdiga egenskaper som nyproducerat stål och bidrar till att bevara värdefulla resurser i kretsloppet i stället för att sluta som avfall.

Angående energieffektivitet måste vi vara realistiska och inse att ingen metod är 100 procent effektiv. Men att jämföra kärnkraft med ånglok är inte rättvisande. Vattenånga, med högt tryck och hög temperatur, är sedan ångmaskinen uppfanns ett mänsklighetens mest använda medium för industriella processer. Men kärnkraftverk är betydligt mer effektiva än vad ånglok var och har genomgått stora teknologiska framsteg för att öka effektiviteten ytterligare samt att även nyttja energin för fjärrvärme och riktigt grön vätgasproduktion.

Framför allt bör vi inte bortse från det faktum att kärnkraft är en koldioxidfri energikälla. Vi liberaler i Norrköping har enats om att vi gärna vill se lokal elproduktion i vår kommun. I vår strävan efter fossilfri el uteslöts olja, gas och kol direkt. Vidare önskade vi minsta möjliga påverkan på miljö, natur, utsläpp och allemansrätten. Utifrån dessa kriterier blev SMR/kärnkraft det bästa alternativet. Utöver detta vet vi att våra skolor, hem, arbetsplatser och elsystem behöver planerbar el som inte är väderberoende och då återstår endast kärnkraft som ger större nytta och mindre skador än övriga energikällor.

Detta gick vi till val på och det blev en viktig del i Borgerlig Samverkans politiska program för denna mandatperiod. Huruvida vi kommer att lyckas vet vi inte men konstruktiva samtal med ett antal internationella företag (verksamma inom kärnkraft/SMR) pågår och vi får se vad dessa ger.