De första höjningskraven har kommit från Fastighetsägarna och de landar på ca 15 procent för år 2025. Med de erfarenheter som finns avseende 2024 kom utfallet att bli ca hälften (typisk kompromiss) av deras yrkanden det vill säga hyreshöjningar mellan 5 - 6 procent.
Hälften av Sveriges befolkning bor i hyresfastigheter där genomsnittshyran för en 3-rumslägenhet är cirka 8 500 kronor per månad. En hyreshöjning runt 7 procent skulle innebära en hyreshöjning på ca 600 - 700 kr per månad.
Den frågeställning som då infinner sig är hur påverkar detta inflationen? Måste väl rimligtvis vara en ganska kraftig påverkan. Inflationen i sin tur påverkar ju till stor del Riksbankens vilja att sänka styrräntan. En utveckling som de som äger sin bostad i bostadsrättsföreningar och villaboende nu intensivt väntar på.
En jämförelse kan vara om livsmedelspriserna steg med ca 3,5 - 4 procent, vad skulle det ge för reaktioner och hur skulle det påverka Riksbankens vilja att sänka styrräntan.
Räknas inte hyror som prishöjningar – eller?
Detta var några aktuella inflationsreflektioner.
Chockhöjda hyror kan driva upp priserna på annat
Nu kommer de första höjningskraven av hyrorna för nästa år – på cirka 15 procent. Insändarskribenten tycker att det rimmar illa med viljan att bryta inflationen.
Insändarskribenten undrar var nästa års hyreshöjning kommer att landa och hur den påverkar inflationen.
Foto: Sara Segraeus
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.