Alla som jobbar i äldreomsorgen behöver ha goda kunskaper i svenska för att muntligt och skriftligt kunna genomföra och dokumentera ofta livsviktiga arbetsuppgifter. Det behöver arbetsgivarna ta ansvar för. 
Ofta möter jag medlemmar i Kommunal som är frustrerade över språkliga problem på jobbet. Det handlar om allt från att överlämningen till kollegor försvåras till onödiga konflikter som kan uppstå när kommunikationen brister. Det här är ingen liten sak – visst kan kommunikation vara svårt inom de flesta yrken, men inom äldreomsorgen riskerar problemen att leda till försämrad patientsäkerhet. 
Kommunal har tagit fram en rapport ”Svenska språket – A och O inom äldreomsorgen” där den starka kopplingen mellan goda språkkunskaper och hög kvalitet i verksamheten lyfts fram. Jag har överlämnat den till bland andra Boel Holgersson, Socialnämndens ordförande i Söderköpings kommun.
I rapporten lyfts tre särskilt prioriterade områden som alla med ansvar för kvalitet och patientsäkerhet inom äldreomsorgen behöver ta till sig.
1. Rätt till utbildning – och rätt utbildning. Alla som jobbar i äldreomsorgen ska kunna prata, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. Utöver en nationell satsning på SFI och Komvux ska all vård- och omsorgsutbildning ges på svenska. 
2. Rätt resurser – och mer resurser. Äldreomsorgen är sedan länge underfinansierad och underbemannad. Det är ohållbart. Kommunerna måste avsätta mer resurser – NU! 
3. Arbetsgivaren har ansvar för att skapa rätt förutsättningar för språkutvecklande arbetsplatser. Samtliga arbetsgivare måste se till att medarbetare som inte fullt ut kan språket får handledning och utbildning i svenska. 
Kunskap i svenska språket är livsviktigt. Och kunskap i andra språk är en stor tillgång för omvårdnad när också våra äldre talar olika språk.
Med det sagt, lyssna på Kommunal, ta språkfrågan inom äldreomsorgen på allvar och börja arbeta aktivt med den. Då är jag nämligen helt säker på att vi också löser den.