Beslutet att ta över vägföreningarna känns igen

Det som för något år sedan var nedtystat och omöjligt att nå fram till någon av Norrköpings politiker om, har nu plötsligt blivit en fråga där alla partier i största samförstånd fattar ett beslut.

Vid flertal tillfällen har man beslutat om ett övertagande, utan verkställighet. Nu fattas ett nytt sådant beslut, men med ett helt ”riskfritt” löfte, skriver Henric Daréus.

Vid flertal tillfällen har man beslutat om ett övertagande, utan verkställighet. Nu fattas ett nytt sådant beslut, men med ett helt ”riskfritt” löfte, skriver Henric Daréus.

Foto: Arkivbild

Insändare2023-08-28 14:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Man ska ta över ansvaret för vägföreningarna. Beslutet känns igen från flera tillfällen under den 52-åriga historien.

1971 övertog Norrköpings kommun, i samband med kommunsammanslagningen, också ansvaret för de befintliga vägföreningarnas skyldigheter. Ett avtal skrevs då om att vägföreningarna skulle finnas kvar ”på pappret” utan något ansvar, för att kommunen skulle kunna tillgodoräkna sig de statliga bidrag som inte utbetalades till kommuner men väl till vägföreningar. 

1998, när bidragen upphört, bröt Norrköpings kommun ensidigt detta avtal varvid den då fortfarande gällande förrättningen tvingade vägföreningarna till ansvar igen.

Så har skammen, under årens lopp, för det ovärdiga avtalsbrottet, då och då gjort sig påmint för den aktuella kommunala ledningen. Vid flertal tillfällen har man beslutat om ett övertagande, utan verkställighet. Nu fattas ett nytt sådant beslut, men med ett helt ”riskfritt” löfte.

Det bestäms att ett övertagande ska genomföras, under loppet av, hör och häpna, 15-25 år. Då har de flesta av dagens politiker redan lämnat sina uppdrag och ansvaret ligger på några andra eller i ”bästa fall” har löftet glömts.

Lösningen är naturligtvis en helt annan. Att, likt 1971, skriva ett avtal som gäller till exempel från 1 januari 2024 om att kommunen tar över allt ansvar. Om vägunderhåll, vattenledningar med mera inte uppfyller kommunens förväntningar beror ju det till syvende och sist ändå på att kommunen själva brutit ett avtal där det alltid varit kommunens eget ansvar.

Angående kostnader. Ja de bärs ju redan idag av kommunen, inte inom den kommunala skatten men väl av kommunens skattebetalare, bara att det då inte är jämnt fördelat på alla kommuninnevånare.