Varför lägger kommunen inte ner Vrinneviskolan och låter eleverna gå på Söderporten? Jo, för att det finns goda argument för att inte göra så. Varför lägger kommunen ner Sandtorpsskolan och flyttar all F-6 verksamhet i Åby till Åbymoskolan?
Ja, inte är det för att det finns goda argument. Istället hänvisas till ett tio år gammalt beslut vars beslutsunderlag är oklart. Politiker i Norrköping har inte något intresse av att ompröva det gamla beslutet. Det kan tyckas märkligt, men är inte förvånande.
Det kan åskådliggöras med Svensk näringslivs ranking av företagsklimaten i Sveriges kommuner. Norrköping hamnade det senaste året på en föga smickrande plats 263 av 290. Året innan var platsen 265. Om det hade funnits en ranking av hur Sveriges kommuner tar hänsyn till sina omkringliggande mindre orter hade Norrköping säkerligen hamnat i botten även där.
Hanteringen av Åbymoskolan och det faktum att kommunen inte lyssnar på föräldrar om det olämpliga i att placera 330 elever i paviljonger på en parkeringsplats är ett tydligt exempel på detta. Det har inte skett någon samverkan med berörda aktörer och arbetet med paviljongerna påbörjades innan det fanns ett beslut om bygglov. Ett bygglov saknas dessutom för Åbymoskolan.
Barnperspektivet åsidosätts. Yttrandet från ansvarig politiker att man jobbar på en bättre lokalprocess är uppenbart bara tomma ord. Det finns en mängd exempel där det är tydligt att det finns ett ointresse att lyssna på de behov och idéer som finns i ytterområdena. Hanteringen av vägföreningarna utgör ett sådant exempel. Det måste till ett annat förhållningssätt.
Det är anledningen till att vi funnit ett behov att starta ett lokalt parti i Norrköping - för att invånarna i dessa områden ska kunna tydliggöra för politiker i kommunen att också boende i ytterområdena är en viktig del av Norrköpings kommun.
Likaså måste det stuprörstänk som utmärker Norrköpings kommun ändras. Det finns många exempel på detta - ett uppmärksammat exempel är följetongen om återvinningscentralen. Hanteringen av Sandtorpsskolan utgör också ett sådant exempel. Alla kommuninnevånare förlorar på kommunens stuprörstänk - inte bara de föräldrar som känner sig maktlösa. Varför avveckla och inte utveckla en skola som fungerar bra?
Varför överges kommunens riktlinjer om vikten av närhet till skola ur en miljö- och hälsoaspekt? Varför saknas en konsekvensanalys av nedläggning av Sandtorpsskolan? Varför finns inte ett enda dokument eller åtgärd där alternativet att utveckla Sandtorpsskolan har förekommit?
Om Sandtorpsskolan ska läggas ned varför inte vänta med flytten av elever tills ombyggnationen av Åbymoskolan är klar? Varför tas inte hänsyn till stadsbyggnadskontorets långsiktiga uppskattningar om befolkningstillväxt? Åbymoskolan byggdes om för 10 år sedan. Nu ska skolan byggas om igen.
Hur kommer det sig att förskoleverksamheten räknar med en kraftig ökning av antal barn i Åby, men att inte elevunderlaget i grundskolan beräknas öka? Det är svårt att få ihop. När behövs Åbymoskolan byggas om igen? Varför inte planera för två F-6 skolor i Åby med 300-400 elever istället för en enda F-6 skola med 700-800 elever som ligger på en plats där trafiksituationen redan nu är problematisk? Ibland måste det fattas kommunala beslut som inte uppskattas av alla, men det som måste gå att kräva är att de beslut som fattas är välgrundade.