I skolan möter jag många barn och ungdomar som bär på allt från diagnoser och stress till trauman och vuxenansvar för sina familjer. Anledningarna bakom är många. Skola och utbildning blir därför en viktig friskfaktor och trygghet för många. Där ska man få chansen att bli sedd, hörd och få stöd i sina utmaningar. Men, framför allt, få utbildning.
Just det här som lärarna och skolpersonalen är till för, att utbilda, blir sällan prioriterad. När lärarna ber om extra elevassistenter, blir svaret ofta nej. När lärarna ber om färre undervisningstimmar och istället fler kollegor, blir svaret ofta nej. När lärarna ber om stöd från facket, blir svaret också ofta nej. Varför? Många gånger på grund av pengar och redan fattade beslut.
Jag är inte expert på ekonomi, men oavsett om Nej:et beror på pengar, politisk oenighet eller brist på förståelse, vad ger vi egentligen för signaler till vår nästa generation? Stödet till eleverna brister för att lärare inte hinner. Klasserna blir större, lärarna färre och rasterna kortare för att försöka kompensera för bristen på pengar. Nu ska även Norrköpings kommun spara in ytterligare 17 miljoner kronor på gymnasieskolan, vilket skapar sämre förutsättningar än de vi redan står i.
Utbildning är en stor grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Det är även en trygghet för många familjer, barn och ungdomar. Men om förutsättningarna för att skapa den tryggheten ständigt bortprioriteras, hur ska då våra barn och ungdomar få det de förtjänar? De förtjänar god utbildning och en trygg framtid. Tiden, orken, arbetsmiljön och resurserna är, dock, knapphändiga.
Så frågan är, är det verkligen hårdare straff och minskning av bidrag som är enda prioriteringen? Är inte lösningen snarare att börja med de minsta i samhället? Skapa möjligheter för fler lärare på skolorna, mindre undervisningsgrupper, fler speciallärare och fler elevassistenter. Skapa möjligheter för att skolan är den enhet som får mer av kommunens, regionernas och regeringens pengar.
Barnens och ungdomarnas utbildning behöver satsas på. Om vi ska förmedla framtidstro och hopp och fylla eleverna med all den fantastiska kunskap vi besitter, måste skolan bli prioriterad.