Svar direkt
Syftet med statsbidragen var att täcka kostnader som uppkommit till följd av pandemin. I Norrköping tilldelade i oktober Kvartetten 38 miljoner till vård- och omsorg och 30 miljoner till utbildningsnämnden. De har bland annat använts till inköp av skyddsutrustning, men framförallt för att täcka kostnader som uppkommit till följd av den ökade personalfrånvaron.
Sedan gjorde nämnden och kommunen ett stort överskott något som på sista tid uppmärksammats mycket i media och som jag förstår kan låta förvånande med tanke på de sparkrav som funnits de senaste åren. Jag vill därför vara tydlig med att överskottet inte beror på att ekonomin plötsligt blivit mycket bättre utan att det är en konsekvens av att vi inte kunnat utföra all planerad verksamhet under året.
Men nu finns det ett överskott, varför har vi inte sett till att använda det? Vad sparar vi till?
Att spendera pengar är lätt, att göra det klokt är svårare och att göra det klokt mitt under rådande pandemi kan i vissa avseenden vara nästintill omöjligt. Först av allt måste vi konstatera att vi ännu inte känner till alla följdverkningar av pandemin, så att göra slut på pengar utan att säkerställa att det finns en buffert i kommunen för att hantera det oförutsedda vore högst olämpligt.
Vissa saker vet vi dock redan att vi behöver satsa på, inte minst utifrån det som framkommit från Coronakommissionen , såsom utbildning, bättre arbetsmiljö och bemanningen. Det är dock inte lämpligt att påbörja stora utbildningsinsatser under en pågående pandemi där vi redan har hög sjukfrånvaro i verksamheten och många känner sig trötta och utarbetade.
Vi behöver finna ett sätt att förvalta detta temporära överskott så att det genererar långsiktiga vinster, exempelvis genom arbetsmiljösatsningar. Hur vi gör detta på bästa sätt tvistar de lärde, och rätt många av oss andra om. Personligen förordar jag främst satsningar på arbetsmiljön. Omsorgspersonal förtjänar att komma till en arbetsplats där de trivs och orkar arbeta ett helt yrkesliv. Detta leder förhoppningsvis i sin tur till minskade kostnader för personalfrånvaro, rehabilitering etc. I förlängningen kan detta ge en möjlighet att satsa på löner och ökad bemanning, något som jag menar skulle gagna personalen mer än ett utbetalat engångbelopp. Det är vidare min fasta övertygelse att en god arbetsmiljö leder till bättre kvalité i verksamheten.
Ett steg mot en bättre arbetsmiljö är ett ökat personalinflytande. De dialogbaserade möten som finns i uppdragsplanen ska ha påbörjats inom alla verksamhetsområden men har tyvärr inte kunnat genomföras i önskad omfattning i år. Detta är en mycket viktig fråga, och bevakas noga av de fackliga organisationerna. Hur vi på bästa sätt nyttjar kompetensen hos undersköterskor är exempelvis något Kommunal är väldigt angelägna om att diskutera direkt med oss politiker.