Apropå
"Hon väljer att bli mamma som singel" NT 21/8
Vid dryga åttio års ålder finns alltjämt frågetecken och avsaknaden av en far, farmor och farfar, eventuella fastrar och farbröder samt kusiner, en del av min släkthistoria.
Mina barn har i sin tur ingen farmor eller farfar samt saknar likaså släktband bakåt i tiden på min sida.
Olyckliga omständigheter har gjort att livet gestaltats så för min del, vilket på sätt och vis inneburit en färd genom livet med en halv identitet fylld med många frågetecken, varav en del rätats ut först i vuxen ålder.
Med det perspektivet är det svårt att förstå att ett barn sätts till världen i full vetskap om att detta barn får med sig en okänd del av sitt ursprung och identitet på livsresan. Jag undrar om kvinnor som "på egen hand" skaffar barn har tänkt på detta?