Att följa IFK är att slitas mellan hopp och förtvivlan

Turbulensen i vårt kära IFK fortsätter tyvärr. Så sent som för ett år lämnade flera personer som satt på viktiga positioner föreningen.

IFK Norrköpings fans kärlek till det egna laget har satts på prov gång på gång under 2021.

IFK Norrköpings fans kärlek till det egna laget har satts på prov gång på gång under 2021.

Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån

Insändare2021-12-13 19:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bland annat lämnade Jens Magnusson rollen som klubbdirektör och trotjänaren Stefan Hellberg försvann i all hast. Som bekant skedde sedan vissa förändringar i styrelsen och man kunde ana ett embryo till något som åtminstone kunde leda till viss arbetsro och stabilitet. Hellberg kom exempelvis tillbaks och Jens Magnusson fick ett erbjudande om att komma tillbaka.

För en utomstående kunde det inte tolkas på annat sätt än att styrelseomgrupperingen hade gett avsedd effekt. Innan dess hade dessutom en ny och mycket meriterad tränare knutits till klubben. Allt talade för att man äntligen kunde lägga fullt fokus på det sportsliga. Det började växa till sig en viss framtidstro men allt visade sig vara en illusion.


2021 var sportsligt den sämsta säsongen för IFK på sju år. Trots en på pappret gångbar spelartrupp varvades bra prestationer med katastrofala bottennapp. Förutom en liten formtopp under en bit av hösten har en vinst regelmässigt följts upp av en mindre bra eller rentav dålig prestation kommande match. 

”Att slitas mellan hopp och förtvivlan”, är nog det uttryck som passar bäst när man summerar årets säsong. Vissa kanske betraktar den gångna säsongen som ett mellan- och uppbyggnadsår, men då vill man ju åtminstone se några tendenser i rätt riktning. Jag har sett alla IFK:s matcher och det är snarare så att linjerna i spelet man tidigare under säsongen kunnat skönja, snarare suddats ut helt de sista matcherna.


Som det inte vore illa nog – då får vi höra att vår nyutnämnda klubbdirektör blivit straffad för bokföringsbrott och lämnar sin post med omedelbar verkan. Timingen kunde inte vara sämre. I stället för att fokusera på det sportsliga blir det återigen diskussioner som handlar om styrelsen och ledningsorganisationen. 

Denna gång är det kanske inte ledningskulturen som ifrågasätts utan i stället kompetensen. Kanske är det rekryteringsfirman som IFK anlitat som ska ställas till svars för att de inte gjort tillräckliga bakgrundskontroller. Kanske Magnus Karlsson själv skulle ha signalerat vid ett tidigare skede. Han drev tidigare ett företag som hette Springsomfan AB (ja, det hette så faktiskt) som gick i konkurs redan i april 2021. Rimligen borde han förstått att han inte fullgjort alla åtaganden på ett korrekt sätt.