Fram till 1810 var Fridhem ett båtmanstorp. Det innebar att en båtsman, som var en militär inom örlogsflottan, fick använda torpet som bostad och för att tjäna sitt uppehälle.
En knapp kilometer från Rönö Hembygdsgård på Vikbolandet ligger torpet Fridhem. Taket och en vägg har rasat in och det växer små träd bland tegelstenar och bråte. Skogen håller långsamt på att ta tillbaka platsen där människor en gång bott, levt sina liv och tjänat sitt levebröd. Torpet har anor från mitten av 1700-talet. 1912 flyttade torparänkan Johanna Sofia Karlsson in i huset med två av sina tio barn efter att hennes man Karl Fredrik dött året innan.
Lolita Nilsson och Conny Passmark i torpet Fridhem.
– Det var inte länge sedan det bodde folk här permanent, de sista flyttade ut på 1960-talet, berättar Conny Passmark som är cirkelledare för studiecirkeln Hembygdsdokumentation som Rönö bygdeförening startade 2018 för att bland annat kartlägga torp i Rönö socken.
Målet med studiecirkeln är, förutom att kartlägga torpen, också att ta reda på så mycket som möjligt om husens historia, de som bott där och göra materialet tillgängligt för intresserad allmänhet.
– Vi hoppas att informationen, hur man hittar till torpen, ska finnas sökbar på vår hemsida till hösten. Så folk ska kunna komma hit, gå ut i naturen och lära sig om vår historia, säger Lolita Nilsson som är ordförande i Rönö Bygdeförening.
Närmare 70 personer har genom åren deltagit i arbetet som nu går in i en slutfas. Informationstexter skrivs och föreningens medlemmar kommer under sommaren och hösten fortlöpande att sätta upp skyltar vid torpen. Skyltarna kommer förses med en QR-kod så besökarna själva i sina telefoner kan läsa om husets historia och om människorna som bott där.
Skyltarna med torpens namn, som nu placeras fortlöpande, är tillverkade av medlemmarna i Röno bygdeförening.
Segertorp är Rönö bygdeförenings eget torp och är en plats medlemmarna vårdar tillsammans.
– Vi lägger vandringsslingor mellan olika torp och backstugor så man ska kunna gå sin egen torpvandring utan en guide. Men ibland kommer vi också arrangera vandringar med guide för de som vill, säger Lolita Nilsson.
Conny Passmark berättar att de äldsta stugorna de hittat är från 1500-talet och de yngsta från mitten av 1800-talet. De flesta har han lokaliserat genom att använda sig av Lantmäteriets historiska kartor. Vad som är kvar av torpen i dag är högst skiftande, många används fortfarande medan andra bara finns spår av och kan vara svåra att upptäcka.
– Vartefter vi hittat dem på kartorna har vi varit ute i naturen och letat efter bärbuskar, fruktträd, havtorn eller förändringar i marken. Ibland kan man hitta gamla husgrunder eller en stenmur, säger han.
Information om de som levde i torpen har de framförallt fått genom kyrkböcker där man kan se var folk bott, vad de jobbat med och hur de flyttat. Conny Passmark berättar att alla 140 torp kommer att ha texter, till vissa har de bara hittat några rader medan andra kan vara långa med många detaljer. Torparna var ofta drängar, knektar eller soldater i flottan.
Conny Passmark har lagt många dagars arbete på att lista ut var torpen i Rönö socken ligger och att tillsammans med andra medlemmar i Rönö bygdeförening lokalisera dem i terrängen.
Vad är din drivkraft att lägga så mycket tid på det här?
– Jag är intresserad av historia och av människor som inte så ofta nämns i historien. Man kan känna historiens vingslag och nästan se människorna framför sig när man läser kyrkböckerna.
– Tjusningen är att koppla ihop människorna med platserna. Se hur de försörjt sig, hur samhället fungerade och vad människorna i torpen betytt för samhällets utveckling. Man kan se hur mycket sten de flyttade på alla stenmurar som finns kvar.
Conny Passmark och Lolita Nilsson gör inte anspråk på att föreningen har kartlagt alla torp i Rönö socken.
– Vi stannar vid 140 torp, men det finns fler som vi inte exakt vet var de är.