Maria hälsar på hönsen. När familjen är bortrest får de hjälp av grannarna med skötseln. "Det är jättevärdefullt. Utan deras hjälp hade vi inte kunnat ha höns", säger Maria.
Maria Blomdahl berättar att hon alltid har velat ha sällskapsdjur, men allergi i familjen sätter stopp för att djur inne i huset. Då blev höns i trädgården en kompromiss. Dessutom gillar hon tanken på självhushållning. Hon odlar grönsaker och försöker tänka hållbart i det mesta.
– Då kändes äggen som en bonus. På fem höns blir det i regel 2-3 ägg per dag, jättegoda ägg som under sommarhalvåret när hönorna kan äta grönt i trädgården har en jättefin gula, säger hon.
– När vi har överskott kan grannarna få lite ägg. Vi har några grannar som hjälper oss med tillsynen när vi är bortresta. Det är jättevärdefullt. Utan deras hjälp känner vi att vi inte hade kunnat ha höns.
De flesta börjar, som Maria gjorde, med att skaffa sommarhöns. Det innebär att man hyr eller lånar höns över sommaren och har hemma i sin trädgård.
– Ska man bara ha dem på sommaren kan man ha ett litet hönshus. Det är viktigt att man kan stänga in dem på natten och att de har en rovdjurssäker yta att vara på.
"Om jag är uppe i varv och går ut och pysslar om hönsen en stund brukar jag genast må mycket bättre”, säger Maria Blomdahl som vill inspirera andra att skaffa höns.
I övrigt kan man hålla det ganska enkelt, förklarar hon. En foderautomat och någon behållare för vatten. De behöver jord eller sand att bada i.
– Det är ju ganska lätt ordnat sommartid om de går fritt i trädgården.
Ska man ha dem året om är det lite fler faktorer att ta hänsyn till. En anmälan till Jordbruksverket behöver göras och om man som Maria bor i tätbebyggt område måste man ansöka om tillstånd hos kommunen och i den ansökan få medhåll från sina närmaste grannar.
Hönshuset i trädgården är en ombyggd gammal lekstuga.
– Tänker man ha hönsen året om så är det bra med ett rejälare hönshus och inhägnad. Ofta är det fågelinfluensa på vintern och då behöver man hålla dem åtskilda från vilda fåglar.
Hönsen ska ha reden där de kan lägga sina ägg och sittpinnar en bit upp från golvet där de kan sitta och sova. Gärna en bajsbräda under sittpinnarna som man kan skrapa ren lätt.
– Det finns en del regler att ta hänsyn till men de är huvudsakligen anpassade för industrin, som hur många höns man får ha per kvadratmeter och man har ju inte höns i den utsträckningen som hobby.
Är det en dyr hobby?
– När man väl har ordnat med hus och inhägnad behöver det inte kosta så mycket. Det är foder och strömaterial till huset. Har man kontakt med en bonde man kan få köpa direkt ifrån så brukar det ju bli billigare. Sen kan såklart hönorna bli sjuka eller om man har otur få ohyra så det kan tillkomma veterinär- och medicinkostnader.
Maria säger att hon vill ge sina höns förutsättningar till ett bra liv, och att det känns bra att äta ägg från glada höns.
– I början, när jag byggt det första hönshuset, skojade min pappa med mig om att äggen var värda sin vikt i guld eftersom jag lagt ner så mycket jobb och pengar på det. Men jag tycker det är värt det, de är ju en hobby som jag mår bra av.
Hönor mår bra av att picka i sig mat, gärna direkt från marken, för att stimulera sina naturliga beteenden.
Maria har en social relation till sina höns. De känner igen hennes röst och kommer springande när hon ropar. En av hönorna brukar hoppa upp på hennes axel. Hon beskriver dem som en hobby men också som ett trevligt sällskap.
– Det är som att ha åretruntblommande blommor i trädgården. De förgyller tillvaron och är ett sällskap. Nu kan jag inte tänka mig att vara utan dem. De är så avstressande: Om jag är uppe i varv och går ut och pysslar om hönsen en stund så brukar jag genast må mycket bättre. De är som ett andningshål.
Mara Blomdahl är konsulten som skaffade höns.
Maria matar sina höns. De får picka ur handen eller från marken.