Hon var en trygg aktris

Karriären varade i över 60 år. Men mest känd blev nog Barbro Hiort af Ornäs som Stig Helmers överbeskyddande mor.

1977. Peter Harryson, Barbro Hiort af Ornäs och Sigge Fürst ska spela i "My fair lady" på Oscarsteatern.

1977. Peter Harryson, Barbro Hiort af Ornäs och Sigge Fürst ska spela i "My fair lady" på Oscarsteatern.

Foto: Ingvar Karmhed / TT

Stockholm2015-12-01 14:28

Nu har hon avlidit vid 94 års ålder, efter ett långt liv fyllt av skådespeleri.

Barbro Hiort af Ornäs föddes i Göteborg 1921, men flyttade tidigt till Stockholm, där hon studerade vid Schartaus handelgymnasium.

Teatern lockade och redan som 18-åring gjorde hon sin första roll. Regissör var Ingmar Bergman och i pjäsen ”Galgmannen” som uppfördes 1939 på Mäster Olofs-gården i Gamla stan, gjorde hon sin debut.

Hon mötte Bergman på nytt när hon på 1970-talet var med i tv-serien ”Scener ur ett äktenskap”.

Efter att ha gått ut elevskolan debuterade hon på Dramaten 1943 i ”De tre musketörerna” och engagerades på teatern från 1945 till 1947.

Under de följande 25 åren var hon verksam vid Nya teatern, Vasateatern, tv-teatern och Stockholms stadsteater innan hon 1970 återvände till Dramaten, där hon bland annat medverkade i ”Moderskärlek” och ett program om författaren Sylvia Plath.

Barbro Hiort af Ornäs var också den som tog initiativ till Poesihörnan, en populär verksamhet med lunchlyrik som pågick två dagar i veckan från 1977 till 1998. För denna sin insats fick hon DN På stans guldkänga.

Sin filmdebut gjorde hon 1943 i Olof Molanders ”Kvinnor i fångenskap”, där hon hade rollen som skyddshemslärarinna. I filmen ”Ungdom i fara” var hon socialarbetare. 1958 fick hon priset för bästa kvinnliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes, för rollen i Ingmar Bergmans ”Nära livet”.

Hennes skådespeleri kännetecknades av ”en trygghet och vardaglighet i agerandet som aldrig egentligen nämnvärt ”stuckit ut” och rollerna var ordentliga och omhändertagande kvinnor.

Sammanlagt gjorde hon ett 60-tal olika film- och tv-roller. För yngre generationer blev hon mest känd för att ha spelat Stig-Helmers mycket rekorderliga mamma i Lasse Åbergs fyra filmer, ”Sällskapsresan”, åren 1984–1999. Mellan åren 1945 och 1972 var hon gift med advokaten Ernst Nathorst-Böös och fick sönerna Jörgen, Thomas och Ernst. 1989 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Den sista föreställning hon medverkade i var ”Jösses flickor, återkomsten” på Stockholms stadsteater 2006. Året innan var hon med i sin sista film, thrillern ”Den utvalde”.↔

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om