Berit Ås behärskar konsten att tänka själv

- Unga kvinnor är historielösa. De har glömt att det inte ens är hundra år sedan svenskorna fick rösträtt, säger Berit Ås, norska, sociologiprofessor, före detta partiledare, fyrbarnsmor, fredskämpe och debattör. När unga politiskt aktiva kvinnor säger att de inte vill bli extrabelastade med kvinnofrågor, det räcker med att driva partiets frågor, blir Berit Ås minst sagt bekymrad. - De förstår inte att mäns makt över kvinnor är ett flertusenårigt kulturellt arv som vi alla bär på, var vi än bor i världen. Sin egen revolt
"Kvinnekuppet i Asker" är modern norsk kvinnohistoria, ett sensationellt genombrott för kvinnorna i politiken. Som ung kvinnlig politiker sjöng hon till exempel sitt budskap på valmöten. När hon sedan tog plats i stortinget läste hon sina anföranden två gånger, eftersom statsministern och ett antal andra män läste tidningen i stället för att lyssna på hennes första inlägg. På 1970-talet satte hon sig på stortingets tak för att visa att hon fanns, trött som hon var på att hela tiden förlöjligas och osynliggöras av sina manliga politikerkollegor. Vid samma tid strök hon och hennes kvinnliga politikerkollegor alla manliga namn på valsedlarna för att själva få makt. Hemliga möten
De förde en politik som satte säkerhet och barnomsorg högt på dagordningen. Typiskt kvinnliga ämnen. Kvinnosak och kvinnokamp prioriterades. - Det höll i fyra år och vi fick en hel del uträttat, sedan var det männen som strök alla kvinnonamn på valsedlarna. Berit Ås satte namn på de kulturella koder och vanor män har i förhållande till kvinnor. Hon höll upp en spegel och fick en del män att skratta, andra att bli fly förbannade. Berit Ås införde begreppet härskartekniker och delade in dem i fem grupper. Rest världen runt
Berit Ås har rest världen runt och talat om de härskartekniker hon sett. - Det visar sig att alla kvinnor upplever detsamma världen över. Men hemma i Norge gick det sämre med erkännandet och därmed berömmelsen. Möte i Stigtomta
Men hon pratar helst inte om härskartekniker om hon inte får minst sex timmar att fördjupa sig i ämnet. I Stigtomta hade hon två timmar på sig innan tåget hem till Oslo skulle gå. Nu är hon änka sedan tio år, har fyra barn och två barnbarn. Det är 80 år sedan hon föddes i Fredrikstad som dotter till ett lärarpar. Sin mor liksom mormor beskriver hon som starka företagsamma kvinnor med stor pedagogisk förmåga. Men också mycket humör. - Jag minns hur mamma blev rasande över att sexualundervisning enbart gavs till pojkarna. Hennes far var en vekare natur. Inte minst efter hemkomsten från fångenskapen under andra världskriget. - Han var så svag och blev i det närmaste galen. Redan som fem-sexåring visade Berit Ås prov på sin förmåga att organisera och engagera människor. Vrede mot lärarna
Sex år senare var det dags igen. Då riktades Berit Ås vrede mot lärarkåren. - Det var under kriget och vi fick inte springa fritt och leka som vi ville på rasterna. Jag bad några av de stora gutterna om hjälp att ordna en protestaktion under fredliga former. - Pappa var gandhian och förespråkade icke-våld så det hade jag lärt av honom. 600 skolungdomar ställde upp på skolgården, hand i hand. Vi var alldeles tysta under en kvart-tjugo minuter. Berit Ås föräldrar var rastvakter och anade nog att dottern låg bakom aktionen, men huvudsaken var att skolungdomarna fick rätt att springa som de ville på rasterna. - Jag har haft tur i hela livet. Det jag gjort har gett effekt. Både mamma och pappa var kreativa pedagoger. Hennes teorier om härskarteknikerna har fått ny aktualitet några år in på 2000-talet. Men nu finns det andra som också för över begreppet till alla mänskliga relationer. Till exempel kan kvinnor använda sig av härskartekniker gentemot andra kvinnor, eller mot män. Många bara ohövliga
- Det är många som bara är rent ohövliga mot varandra. Det har ingenting med härskartekniker att göra. Lagom till 70-årsdagen förklarade Berit Ås att nu fick det vara nog. Hon hade blivit offentligt "flådd för sista gången" för sina åsikters skull. Men på frukostmötet i Stigtomta var det fredsaktivisten som talar engagerat om hur kvinnor, barn, gamla och sjuka fallit offer i krigets Irak. Levnadsregel
- Tyskarna som var ett kulturellt högtstående folk agerade som det gjorde under andra världskriget. Där ser man hur sårbart ett folk är när de får en galen ledare, säger Berit Ås och upprepar sin egen levnadsregel. - Alla måste ha modet att stå för den de är, tänka själva och inte böja nacken för det som sägs när man inte tror på det.

Berit Ås behärskar konsten att tänka själv

I dag är det kvinnor över 50 som arbetar för jämställdhet. Kvinnorna mellan 25 och 45 tror att vi är jämställda, men de är förlorare.