Den musikaliska resan startade hemma i Kuldiga i Lettland och avslutades i Norrköping. Den fem veckor långa färden har gått genom Tyskland, Holland, Danmark, Norge och Sverige och under resans gång hann den musikaliska familjen med att ge 25 konserter.
De har vanan inne vid det här laget, det är elfte året i rad som de ger sig ut på vägarna. Det här är deras stora möjlighet att få umgås och spela tillsammans och samtidigt få se sig omkring. Som vanligt avslutadess turnén med konserter i Norrköpingstrakten och övernattning hemma hos familjens goda vänner Gunilla och Åke Skogwik, som bor en bit utanför Söderköping.
Lördagen den 23 och söndagen den 24 augusti konserterade Ozolinis inte mindre än tre gånger. Först bjöds ”Musik i sommarkväll” i Centrumkyrkan i Norrköping, därefter en musikgudstjänst i Vintervadskyrkan i Söderköping på söndagsförmiddagen och ytterligare en kvällskonsert i Östra Husby kyrka.
Den minnestrogna NT-läsaren minns den musikaliska familjen, som turnerar under mamma Martas ledning, vars öden vi skildrat under åren som gått.
Gunilla Skogwik har skickat in en rapport till familjeredaktionen, om vad som hänt med Ozolinis sedan de senast sågs förra sommaren:
”Hemma i Lettland arbetar pappa Egils som bildlärare på halvtid samtidigt som han är oavlönad pastor i Ozawa. Under turnén har han till uppgift att vara samordnare och vara barnvakt åt sin sondotter Parsla, som är 19 månader.
Parsla är dotter till Peteris, äldste sonen, och hans hustru Agate, som båda är utbildade cellister och undervisar i musik. Agate har fått ansvar för cellolärarna, det går betyder både högre inkomst och fler arbetstimmar. Peteris ska också börja spela i en kammarorkester i Ventspils, 20 mil från Riga. Det positiva är att han får skjuts av dirigenten.
Parsla, som har stått i dagiskö ända sedan hon föddes, har fått en dagisplats den här hösten. Den statliga förskolan är visserligen gratis, men maten kostar 600 kronor i månaden.
Den gitarrspelande Eliza är äldsta dottern och har skaffat sig körkort sedan förra sommarturnén. I dag har också hon ett bra arbete. Drömmen är att få arbeta som designer, som hon har utbildat sig till, men nu ansvarar hon för olika konstnärsprojekt från planering till slutförande. Hon bor fortfarande kvar hemma, så ekonomin går ihop och hon är glad för att ha ett jobb hemma i Lettland. För något år sedan jobbade hon på en köttfabrik i Norge för att ha inkomst.
Matiss som är näst yngst av syskonen, har ett år kvar av sin musiklärarutbildning och har fungerat som lärare redan under studietiden. Han började med tvärflöljt men i dag är det altsaxofon och tenorsaxofon som han föredrar. Yngsta dottern Katrinahar ett år kvar tills hon är färdig veterinär. I familjeorkestern spelar hon violin och sjunger.
I orkestern spelar också moster Anita, flöjtlärare i Ventspils. Det är osäkert om hon har något arbete kvar i höst, och med tio år kvar till pension skulle hon få det svårt som ensamstående i ett land där arbetslösheten är stor och lönerna låga, trots att man ändå kan skönja en viss förbättring i ekonomin. Familjen Ozolini ser ljust på framtiden, de vill stanna i sitt Lettland.
Men när sommaren kommer, ja, då är det dags för nästa turné. Då hoppas vi se dem här igen. Frågan är bara när vi får höra och se minstingen Parsla framträda?” avslutar Gunilla Skogwik.