Magnus Dahlgren
– Det var en slump att jag hamnade i mäklarbranchen, berättar Magnus Dahlgren, 54, när vi slår oss ner vid hans köksbord med en varsin kopp kaffe.
Du har varit väldigt framgångsrik i ditt yrke. Vad är hemligheten till att vara en bra mäklare?
– Det är väldigt många faktorer. Man måste förstå att vi jobbar i en förtroendebransch, både gentemot säljare och köpare. Sen tror jag att man måste älska yrket och vara beredd att arbeta riktigt hårt och mycket. Det har alltid drivit mig att vara en av de bästa.
– Det finns olika nidbilder av hur en mäklare är. Någon med backslick, en cool bil, solglasögon och en fräsig skjorta som bara öppnar dörren och delar ut prospekt och sen är affären klar. Det stämmer i vissa fall, men det är inte de som är kvar i yrket efter 30 år. För mig har aldrig pengar varit en drivkraft utan då har tävlingsinstinkten varit betydligt viktigare. Att kämpa för att nå de målbilder jag satt upp för mig själv.
Vi tar det från början.
Som ung hade Magnus ett stort motorintresse så valet att gå bilmekanikerutbildningen på Ingelsta kom väldigt naturligt. Han trivdes bra under studietiden och han tyckte att han hade hittat ett yrke som skulle passa honom väl. Så blev det inte.
– Jag fick en förfrågan om att börja jobba på ett förpackningsföretag som operatör. Det var jättekul att få ett fast jobb och tjäna lite pengar så jag blev aldrig någon bilmekaniker, säger han och skrattar.
Magnus Dahlgren är en man som välkomnar utmaningar så redan innan skolgången hade han bestämt sig för att söka till kustjägarna under sin värnplikt. Det blev nästa anhalt för honom.
– Där fick jag den bästa utbildningen som jag fått under hela mitt liv. Det är cirka 35 år sedan, men jag har fortfarande nytta av den i min vardag och jag har haft enorm nytta av den i mitt arbetsliv. Man fick lära sig att man klarar ofantligt mycket mer än vad man tror.
Han trivdes väldigt bra på förpackningsföretaget, men under sin värnplikt insåg Magnus att han inte skulle återvända dit.
– Jag fick ett annat självförtroende där och jag kom till insikt att man kan flytta gränserna även inom arbetslivet. I samma veva så följde jag med en vän som sålde brandskydd. Han var väldigt duktig och jag blev otroligt fascinerad av att kunderna verkligen ville ha hans produkter utan att han var påstridig. Efter jag muckade fick jag jobb där.
"Där fick jag den bästa utbildningen som jag fått under hela mitt liv". Magnus Dahlgren gjorde vänplikt som kustjägare.
En kort period efter det fick han ytterligare ett erbjudande. Den här gången att bli bilförsäljare.
– Fan vad fränt att sälja bilar. Jag var ung, bilintresserad och dessutom kunde man ibland få låna en bil. Det var rena himmelriket för mig och jag ville hela tiden bli bättre och sälja ännu mera bilar. Sista året jag jobbade som bilförsäljare sålde jag 256 stycken.
1990 hamnade Sverige i en finanskris och firman Magnus då jobbade för lades därför ner. För första gången var han nu arbetslös.
– Jag kände mig trygg i att jag kunde få anställning på en annan bilfirma, men av en slump tipsade en bekant om mäklaryrket. Jag hittade en utbildning här i stan, på statens skola för vuxna och på den vägen är det.
Under utbildningen fick Magnus praktisera på en mindre firma och när studierna var färdiga 1991 fick han jobb på Svensk Fastighetsförmedling. Där skulle han sedan stanna under hela karriären.
– Jag har varit varumärket troget under mina 31 år. Det är ett tag sen jag började och just då var det en fastighetskris av guds nåde. Under en period kunde man köpa en lägenhet för en krona. Det var tuffa tider och det är inte så länge sen. Allt har förändrats, inte bara priserna. Vi hade inte ens datorer eller mobiltelefoner och mycket av vår kommunikation var via fax, säger han och skrattar till lite av sina svunna minnen.
Tre gånger har Magnus Dahlgren blivit årets bästa säljare inom Svensk Fastighetsförmedling.
Kan du komma på vilket som har varit ditt roligaste objekt?
– Den frågan har jag fått förut och det kan jag faktiskt inte göra. Jag kan komma ihåg känslor jag har haft kring vissa uppdrag eller när kunder är återkommande efter 30 år och fortfarande vill anlita mig. Det är ett kvitto på att jag gjort något bra och det känns underbart.
Under samtalet är Magnus tävlingsinstinkt och förmåga att fullfölja de mål han satt upp för sig själv uppenbar. Det är inte bara när det gäller yrket. På senare år har han funnit ett intresse som för många känns lika omöjligt som att bestiga Mount Everest - nämligen triathlon och framförallt på Ironmandistansn. (Reds anm. En uthållighetsidrott som består av tre grenar: simning, cykling och löpning).
– Jag idrottade mycket när jag var yngre, men det var en period när jag inte tränat på 15 år och 2011 började allt med ett vad på jobbet. Jag och några kollegor på jobbet skulle springa Grabbhalvan. Vågen stod på 98 kilo och jag börjar att träna löpning så smått, eller rättare sagt släpade mig fram. Dagen kommer när tävlingen skall avgöras, det gick sådär och jag staplar in flera minuter efter arbetskamraterna. Efter den målgången bestämde jag mig.
Magnus Dahlgren har hittills deltagit i sju hela Ironman och åtta halvor.
Magnus grattade kollegorna, men med ett plan och ett bestämt mål att ta revansch. Kvickt efter den besvikelsen tar han kontakt med en löparklubb för att få hjälp med träningen. Han håller dock sina förberedelser hemliga inför nästa års lopp. En inte helt lätt uppgift då de även vägde sig på jobbet med jämna mellanrum för vi alla ville gå ner i vikt.
– Det var ganska skruvat. Jag la tyngder i både kavaj och byxfickor för att det inte skulle synas och när jag varit på hälsoundersökning sa jag att mina värden inte såg alls bra ut. Så var det inte. Jag förstår att det låter galet, men det är lite så som jag är, säger han och skrattar.
Hur gick loppet nästkommande år undrar ni kanske? Jo, såklart vann Magnus över kollegorna. Målbilden han satt var återigen uppnådd. Genast behövde han nya. Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet bockades av och numera är han fullt fokuserad på Ironman. 3,86 km simning, 180,2 km cykling och 42 195 meter löpning.
Nu har du slutat som mäklare. Vad ska du göra, träna på heltid?
– Nu ska jag ha ett jätteskönt och långt sommarlov. Det är många som frågat mig om jag ska bli pensionär och då har jag svarat att jag ska bli "passionär".
Så, har du slutat ditt arbetsliv nu?
– Haha, Det har jag inte sagt. Vi får se vad som händer, men jag känner mig klar med mäklaryrket i alla fall. Jag har en underbar familj och jag ser fram emot att vara 100 procent närvarande, berättar Magnus Dahlgren.