Nu följs TheWakingHat av hundratusentals människor, som vill se henne dansa hemma i köket i Norrköping. Klara Bylund berättar att intresset för dans började i en ung ålder. Det är dansstilen Popping hon dansar i sina uppskattade videor som hon spelar in ungefär varannan dag, helst utan några omtagningar.
– I början brukade jag köra om mycket, men det blev bara jobbigt och då kommer jag till slut inte göra några videos. Så då försökte jag att tänka "okej vi kör en gång med en låt, så får det bli vad det blir". Ibland tar jag om, men jag försöker att undvika det för då blir jag lite "obsessed" med perfektion, säger hon när vi träffar henne hemma i Norrköping.
För länge sedan skulle Klara Bylund ange användarnamnet TheWalkingHat på en konst-hemsida, då hon ofta brukade ha på sig hatt och spela Pokémon GO. Men som ett resultat av en felstavning uppkom namnet TheWakingHat, som hon tyckte var roligt och därför bestämde sig för att behålla.
Hon ställer mobilen på det lilla stativet och trycker på inspelningsknappen. Dansen och filmerna har blivit något som får henne att må bättre.
– Det är inte kravlöst, men det är en av de få grejerna som går lite lättare. Ibland behöver man bara kunna fokusera på något utan att ha en gnagande känsla. Och den gnagande känslan tystas ned ganska mycket när jag fokuserar på dans, säger Klara Bylund och fortsätter:
– Det kan var skönt att dissekera en låt med "dime stops". Det är när man stannar och sånt, säger hon och gestikulerar med armarna och händerna.
Musiken till de videoklipp som hon publicerar hittar hon på olika ställen. Antingen är det genom rekommendationer, via Tiktok, eller genom Spotifys funktion Discover Weekly.
Är sociala medier ditt jobb?
– Jag har gått in i väggen tyvärr. Autistic burnout och sedan PTSD som gör att jag inte klarar av press. Det är det som är så bra med dansvideos. Tidigare brukade jag ladda upp sy-grejer och konst-grejer. Men jag hatar dels att redigera och det blir också mer press, för det går långsammare. Det går bra med dansen, för det går fort och jag freestylar. Just nu är det inget jobb, men man får se vart det går, säger Klara Bylund.
Det var flera saker som spelade in i utbrändheten, berättar Klara Bylund. I dag vet hon att mycket kan relateras till den autism som hon fram till 2019 inte visste att hon hade. Det faktum att hon själv inte kände till den ledde till att hon anpassade sig själv i sociala situationer och förtryckte sina känslor. Det gjorde också att hon lade mycket press på sig själv och överarbetade saker i skolan.
– Nu är det väldigt lätt att jag blir triggad i skolan eller i arbetsliknande situationer, berättar hon.
Klara Bylund förklarar att hon aldrig tänkt sig att hon skulle ha en karriär inom dans. Det har gjort att hon inte känner någon press om att prestera och därför har sociala medier inte heller blivit triggande för henne.
Hon tycker inte att diagnosen autism har förändrat så mycket för henne, men att det är skönt att få det bekräftat på papper.
– Det är inte bara inbillning att det krävs hundra gånger mer energi för att göra de här sakerna som alla andra verkar göra så effortless. Det är guld värt, säger hon.
Klara Bylund lade till en början upp videoklipp som hade att göra med hennes intresse för sömnad. 2018 hittade hon det japanska modet och det var i samband med det som hon sydde sin första kjol. Hon berättar vad som influerar hennes klädstil i dag.
– Jag gillar historiskt inspirerade, eller vintage-liknande saker.
Varför tror du att folk följer dig?
– Det är svårt. Delvis för jag är okej på dans, men också lite för att folk brukar bli glada. Jag tror att det är en kombo.
När Klara Bylund tittade på sin statistik på Tiktok kunde hon se att det främst är kvinnor i åldrarna 18–34 som tittar på innehållet. Uppemot 80 procent av tittarna var från USA, mer specifikt ett visst område i Kalifornien.
– Jag tror att det var för jag fick massa rap-rekommendationer i början. Då var det en period då jag bara körde rap. Och jag tror att det var specifikt från The Bay Area.
Hur känns det att så många tittar på, och gillar, ditt innehåll?
– Man blir förvånansvärt van med det snabbt. Det är lite udda, men min vardag har inte förändrats så mycket, säger Klara Bylund.